Skip to main content

Förtroendevaldas Pensioner

Vänsterpartiets distriktsstyrelse i Sörmland kan konstatera att det under den senaste tiden uppstått en olycklig debatt i media angående Ulrika Ernvings pension. I stället för politik har debatten kommit att handla om person.
Bakgrunden är att distriktsstyrelsen frågade landstingsdirektören om hur Ulrikas pensionsavtal tagits fram. Vi har senare förstått att Ulrika känt sig personligen utpekad, vilket inte var vår avsikt.
Vi är fullt medvetna om att Ulrika inte är ensam som förtroendevald med den här sortens avtal. Avsikten var att få klarhet i turerna kring avtalet för att med det som utgångspunkt föra en övergripande diskussion angående politikers pensioner.

Vårt parti har alltid varit kritiska till att många förtroendevalda får, och har fått, betydligt bättre pensionsavtal och andra förmåner än vanliga löntagare. Naturligtvis måste även politiker ha en grundtrygghet i samband med hel- och deltidsuppdrag, men dessa villkor måste hållas på en rimlig nivå.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att diskutera storlek och utformning av politikers olika förmåner, för att hitta en nivå som svarar upp mot det övriga samhället och våra väljares förväntningar.
Vi inser nu i efterhand att vi borde hanterat frågan på ett annat sätt för att få den diskussionen vi eftersträvar. Vänsterpartiets distriktsstyrelse beklagar detta och vill härmed be Ulrika om ursäkt för distriktets missbedömning av läget.

Ulrika Ernving utsågs inför valet 2002 att representera Vänsterpartiet i landstinget. Som partiets gruppledare blev hon senare vald till landstingsråd. Vänsterpartiet utsåg henne därför att vi ansåg att hon var en bra representant för vårt parti. Nu kan vi konstatera att allting kan vända, att vi gått skilda vägar och att Ulrika inte längre representerar Vänsterpartiet.

Vänsterpartiets distriktsstyrelse i Sörmland
Eskilstuna 060612
e.u

Lotta Johnsson Fornarve
Ordförande

Alkoholmissbruket hotar välfärd och trygghet!

Inför Folknykterhetens Dag den 25 maj arrangeras över hela landet en rad sammankomster. Det behövs påminnelser om och synpunkter på vad som måste göras för bättre folkhälsa. Trots alla utredningar, vetenskapliga undersökningar, sociala insatser och kampanjer kvarstår det omfattande alkoholmissbruket. Hundratusentals människor har stora svårigheter till följd av sitt drickande. De sociala och medicinska alkoholskadorna är enorma. Därför behövs försiktiga alkoholvanor och alkoholfria zoner.

Genom att Sverige blev medlem i EU förvärrades alkoholproblemen. Alkoholen betraktas i Bryssel först och främst som en handelsvara. De flesta av EUs tongivande politiker, jurister och byråkrater har hittills på allt sätt velat främja alkoholens fria rörlighet. Vid Sveriges medlemsskapsförhandlingar utlovades synnerligen låga införselkvoter. Allt skulle förbli som tidigare. Med tiden sveks dessa löften. Alkohol flödar som aldrig förr in över Sveriges gränser. I dess spår följer en omfattande kriminell handel.

Flera svenska partier vill möta de nya problemen genom sänkta alkoholskatter. En sådan eftergift skulle i praktiken endast leda till ökad konsumtion och därmed tilltagande missbruk. I stället måste den svenska regeringen och våra förhandlare i olika EU-sammanhang hävda den restriktiva alkoholpolitikens betydelse. Alla EU-länder har svåra alkoholproblem och varje år drabbas mer än 60 000 europeiska ungdomar av alkoholrelaterad dödlighet. Vare sig fågelinfluensan eller galna kosjukan kan tävla med detta problem.

Mer än sexhundra landstings- och kommunpolitiker från alla partier har i framställningar till regeringen hävdat nödvändigheten av en restriktiv alkoholpolitik. De menar att Sverige måste förhandla om höga minimiskatter på alkohol och en återgång till tidigare låg införsel. Om Sverige inte får framgång i förhandlingarna bör regering och riksdag överväga att ensidigt återgå till tidigare införselpraxis.

Visst skulle en sådan åtgärd leda till en juridisk EG-process men det går att vinna denna. EUs grundläggande fördrag innehåller nämligen artiklar som utgör ett stöd för folkhälsan. Man kan begränsa rörligheten av varor som utgör ett hot mot denna. Hur EU hanterat det svenska snuset visar vad som är möjligt.

Många ser ljust på svensk ekonomi. Ändå måste stora grupper av arbetslösa, sjukskrivna och arbetsskadade leva på orimligt låga nivåer. Det påstås att pengarna inte räcker till för att kunna garantera alla medborgare ett värdigt liv. Detta bör ställas mot att alkoholen redan idag kostar det svenska samhället 160 miljarder kronor årligen i ren förlust. Landstingen och kommunerna har stora utgifter för alkoholrelaterad sjukvård och missbruk. Än värre hade det blivit om inte vänsterpartiet varit med och förhindrat sänkningarna av alkoholskatten.

Elina Linna
Riksdagsledamot (v) och ledamot av socialutskottet

Gunilla Wahlén
Riksdagsledamot (v) och ledamot av socialutskottet

På Tunagården I Eskilstuna

– Vi gladde oss mycket åt Tunagårdens fina äldreboende, säger Vänsterpartisterna Elina Linna, riksdagsledamot och Eila Clarstedt första namn på Eskilstunas kommunlista när de i dag besökte Tunagårdens finska demensboende
Tunagården i Eskilstuna fick sitt första äldreboende för finsktalande i november 2005. Nu var det dags för Vänsterpartisterna Elina Linna och Eila Clarstedt att besöka verksamheten. Vid besöket då man träffade både personal och boende konstaterade man att det var ett mycket fint boende.

– Jag blev glad och uppsakattade inte minst den fina arkitekturen och den genomtänkta miljön, sade Elina linna.
– Det var positivt att höra att så många (500 till drygt 40 tjänster) sökte tjänsterna, det visar att det finns ett intresse att arbeta inom kommunen, konstaterade Eila Clarstedt.

Nu finns det även på Tunagården sådant som kan utvecklas. Det gäller inte minst bemanningen på helger och kvällar. Möjligheten finns nu när Vänsterpartiet tillsammans med regeringen lagt en utvecklingsplan för äldreomsorgen. Det finns också resurser bl a för äldre med finska som modersmål.

Elina Linna och Eila Clarstedt vill passa på att tacka personal och boende för ett trevligt besök.

Feminism – Politik för ökad jämställdhet

Feminismen innebär inte att män kan jämföras med djur eller har över huvud taget inget att göra med manshat. Inte heller har den något att göra med i vilka samlevnadsformer människor vill leva.
Vi skriver detta på grund av den bild av femisism som bl a ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) förra ordförandes uttalanden och Feministiskt initiativs senaste kongress gav upphov till.

Vi vill bidra till att återupprätta begreppet feminism. Feminismen har som mål att kvinnor och män, tjejer och killar ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i samhället och i livet. Utifrån det har Vänsterpartiet analyserat de samhällsförhållanden, maktstrukturer, värderingar och attityder som hindrar utvecklingen mot ett verkligt jämställt samhälle. Vad som vid en sådan analys framträder är att kvinnor som grupp har mindre makt och inflytande än män. Exempel på detta ser vi i att män är överrepresenterade på makt- och inflytandepositioner, i att kvinnors arbete värderas och betalas lägre än mäns och inte minst i det sexualiserade våldet.

Sverige av i dag är alltså ett patriarkalt samhälle, ett samhälle där det avgörande inflytandet och makten finns hos männen, där mannen ses som norm och kvinnan som en avvikelse från normen. Ett annat sätt att utrycka det på är att det finns en genus-eller könsmaktsordning som är inbyggd i samhällsstrukturen och som innebär att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Att vara feminist innebär att man ser könsorättvisor – och att man verkar för att avskaffa dem.

Det är utgångspunkten för Vänsterpartiets feminism – en politik för jämställdhet. Vad det gäller arbetslivet och det könsrelaterade våldet driver vi följande politik:

Sänk heltidsnormen och veckoarbetstiden i arbetstidslagen. Vårt mål är sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, vilket är en frihetsreform för alla. Den omfördelar arbetstiden mer rättvist i hemmen, skapar fler arbetstillfällen och minskar arbetsskador och sjukskrivningar. Vi är beredda att ta vårt arbetsgivareansvar i kommuner och landsting och tillsammans ´med de fackliga organisationerna påbörja en förkortning av arbetstiden med bibehållen lön för exempelvis vårdbiträden och undersköterskor. Vi ser det som ett led i en långsiktig strategi och som ett första steg på vägen mot en generell arbetstidsförkortning. Lönegapet mellan kvinnor och män skall försvinna. Vi stöjer fackliga krav på att höja de lägsta lönerna och verkar för att kommunerna och landstingen ska få mer pengar för att kunna anställa mer personal och avskaffa lönediskrimineringen av kvinnorna.

Vi vill arbeta inte bara för att skydda de kvinnor och barn som utsätts för våld, utan också för att hjälpa män som misshandlar att bryta de destruktiva mönster de lever i. Det är hög tid att männs våld mot kvinnor och barn bättre synliggörs, och att våldets konsekvenser uppmärksammas mer. Kamp mot kvinnomisshandel, pornografi och prostitution måste också bli en mansfråga. Utbildningssatsningar ska genomföras för myndigheter, kommunpolitiker, skolpersonal och elever för att öka kunskaperna om det sexualiserande våldet och för att kunna utveckla strategier för hur det ska bekämpas. Vi vill också att alla kommuner och landsting samt de myndigheter som berörs ska ha handlingsplaner för att bekämpa våldet mot kvinnor och flickor. Varje kvinna som behöver det ska ha tillgång till skyddat boende med resurser för hjälp och stöd i kommunen. Kvinnojourerna ska garanteras finansiering. Stöd ges till mansjourer.

Petra Karlsson, Lasse Pettersson
Vnsterpartiet, Strängnäs

Den borgerliga alliansens falska matematik

Per Westerberg, m, svarade på vårt debattinlägg ”Den borgerliga alliansens attack mot löntagarna” i ett debattinlägg (7 mars).

Det är anmärkningsvärt att Westerberg inte bemöter någon av huvudpunkterna i vårt inlägg. Han kommenterar överhuvudtaget inte någon av de försämringar av grundläggande fackliga rättigheter, som den borgerliga alliansen föreslagit. Westerberg kommenterar exempelvis inte förslaget från moderaternas samarbetspartner centerpartiet, som innebär att man vill slopa anställningsskyddet för ungdomar under 26 år. Förslaget skulle leda till extrem ekonomisk och social otrygghet för dessa ungdomar. Det strider dessutom mot internationella konventioner om att anställda inte ska kunna avskedas utan rimliga skäl. Anser moderaterna att det är rätt att göra ungdomar rättslösa på arbetsmarknaden? Westerberg argumenterar för att moderaterna vill sänka arbetslösheten genom att sänka skatten. Partierna inom den borgerliga alliansen tävlar om vem som är värsta skattesänkarpartiet. Moderaterna vinner genom att föreslå en skattesänkning under de närmaste tre åren med 88, 8 miljarder. Men man håller tyst om att man för att klara detta måste göras stora nedskärningar inom välfärden.


Det är viktigt att se till helheten i politiken. Det stora flertalet förlorar på alliansens politik och att påstå något annat är falsk matematik. Moderaterna vill spara 110 miljarder på välfärden genom att exempelvis försämra a-kassan och sjukförsäkringen. Den borgerliga alliansen har ingen politik för nya jobb. De har en politik för sänkta löner och försämrade anställningsvillkor. Det är samma gamla klasspolitik som de alltid stått för.


Vi vill inte skära i välfärden för att klara jobben. Vänsterpartiet är övertygat om att det både går att bibehålla och utveckla välfärden samt skapa nya jobb. Westerberg påstår att vänsterpartiet är ett lydparti till socialdemokraterna. Detta är självklart inte sant. Vänsterpartiet är ett parti som har en självständig politik och står på egna ben. Det räcker med att studera den senaste budgetöverenskommelsen för att kunna konstatera att det inte stämmer. Vänsterpartiet har lyckats få igenom en rad krav som ökat studiestöd, ökad satsning på arbete till ungdomar och ett starkare anställningsskydd för visstidsanställda och föräldralediga. Förslagen ger fler möjlighet till ett fast jobb. Vi är naturligtvis inte nöjda med enbart dessa satsningar, men i ett samarbete måste man ge och ta. Ett starkare vänsterparti skulle självklart innebära att vi skulle kunna få igenom fler av våra krav om rättvisa, ökad jämlikhet och rätt till arbete.


Vi ser allvarligt på den höga arbetslösheten, särskilt allvarligt blir det om man tittar på invandrare och ungdomar.. Vänsterpartiet accepterar inte arbetslöshet. Vi ser rätten till ett arbete, som en av de viktigaste grundläggande rättigheterna. Vänsterpartiet vill därför skapa 200000 nya jobb inom den offentliga sektorn.


Det behövs fler sjuksköterskor och läkare inom vården och äldreomsorgen, fler lärare och förskolelärare i skolan och förskolan. En satsning på den offentliga sektorn gynnar kvinnorna, eftersom det är en majoritet av kvinnor som arbetar inom offentlig sektor. En utbyggd offentlig sektor skapar också jobb inom den privata sektorn, eftersom dessa båda sektorer är beroende av varandra. Det ska vara riktiga jobb med en lön som det går att leva på. Det ska vara jobb där man inte tummar på anställningstrygghet eller grundläggande fackliga rättigheter.


 


Lotta Johnsson Fornarve


Ds-Ordförande


Patrik Renfors


Fackligt- politiskt ansvarig

Surdeg och långbänk om medicin som mat

Utredningen medicin som mat har blivit en surdeg som lagts i långbänk. Det drabbar inte minst de med glutenintolerans.
Mot bakgrund av Sörmlands landstings beslut om att ta bort det ekonomiska stödet till glutenintoleranta måste regeringen komma till beslut.
Mat är inte bara nytta och nöje. För många är det också skillnad mellan hälsa och sjukdom. De som lider av intolerans mot olika beståndsdelar i våra vanligaste livsmedel är vardagen fylld av prövningar.

Det handlar först och främst om en beredskap för att kontrollera vad maten innehåller och finna möjliga alternativ. Men också om ökade kostnader för de ersättningsprodukter som krävs. För de som lider av glutenintolerans eller laktosintolerans, för att nämna några, har också ett begränsat utbud av varor och försäljningsställen. Det leder automatiskt till högre priser och färre möjligheter att som de flesta av oss utnyttja storköpsbutiker och reaerbjudanden.
Konsumentverket har i sin senaste undersökning beräknat merkostnaden per år för den som har glutenintolerans till 3 770 kronor för kvinnor och 5 185 kronor för män.
Jag skulle tro att merkostnaderna är högre om man skulle utgå ifrån de möjligheter jag tidigare nämnt med storköp och extrapriserbjudanden.

Redan 1999 kom utredningen ”Mat som medicin” med förslag på hur ett nationellt system skulle utformas för ett ekonomiskt stöd till dem som har merkostnader för livsmedel på grund av sjukdom. Denna utredning har nu dragits i långbänk och trots att riksdagens socialutskott gett ett tillkännagivande om att regeringen måste bereda utredningens förslag så har ingenting hänt.
Idag har landstingen olika system för hur och om man ersätter för merkostnader till till exempel glutenintolerant som är över 16 år. Ett exempel på behovet av att man kommer fram till ett nationellt beslut och tillför statliga medel är beslutet i Sörmlands läns landsting där man nu tagit bort ersättning helt för de över 16 år.
Jag menar att landstingen behöver både riktlinjer och resurser för att ersätta de merkostnader som uppstår för dem som behöver speciallivsmedel.

Om vi inte får ett enhetligt system som ekonomiskt stödjer de som kräver ”mat som medicin” finns risken att samhället får ökade kostnader inom andra sektorer. Och inte minst – ett ökat lidande för den enskilda. De som inte upplever sig ha råd med specialkost och tvingas äta ”vanliga” produkter riskerar att insjukna och därmed få ett ökat behov av sjukvård. Ett bra ersättningssystem skulle därmed också innebära ett viktigt folkhälsostrategiskt instrument.

Mot bakgrund av detta ställde jag därför en fråga till vård- och äldreomsorgsministern Ylva Johansson om regeringen avsåg att komma med förslag utifrån utredningen ”Mat som medicin”. Tyvärr gav svaret ingen större vägledning då statsrådet konstaterade det vi alla redan vet – nämligen att frågan är under beredning.
Jag tror att det bästa för frågan istället vore att regeringen satte ner foten och tog ställning för ett nationellt system. Detta inte minst mot bakgrund av att statsfinanserna nu är ljusa.

Elina Linna (v)
riksdagsledamot i socialutskottet

Höjda studiemedel i röd vårbudget

Vänsterpartiets partistyrelse beslutade på morgonen att ställa sig bakom vårbudgeten. Partiet förhandlade under natten för att försöka höja studiemedlen ytterligare.
– Vi anser att höjningen på 300 kronor är för liten men vi ser detta som ett första steg i en studiemedelsreform. Vi fortsätter att driva höjda studiemedel, nu blir det en valfråga, säger Alice Åström, budgetförhandlare (V)
Den 1 juli i år höjs studiemedlen för högskolestuderande med 300 kronor i månaden.

– Höjda studiemedel är en klassfråga, därför har vi drivit kravet hårt. Många studenter lever under socialbidragsnormen och har svårt att klara sig utan hjälp från släkt och vänner eller genom att arbeta vid sidan av studierna, Säger Alice Åström, budgetförhandlare (V).

Partistyrelsen gjorde bedömningen att det är en stark budget där Vänsterpartiet har gjort tydliga avtryck. Den helheten gjorde att Vänsterpartiet valde att ställa sig bakom vårbudgeten.

Plussjobb för ungdomar, stöd till nya studentbostäder och mer pengar till barn- och ungdoms psykriatrin är några frågor där Vänsterpartiet har satt tydliga avtryck i vårbudgeten. En hyresgaranti införs för de som har låg inkomst och har svårt att få en bostad. Dessutom höjs studiebidraget och bostadstillägget för pensionärer.

– Jag är också glad över att vi avsätter pengar för en handlingsplan mot prostitiution och människohandel. Vi skall jobba med att förebygga prostitution och öka stödet och skyddet för sexhandelns offer, säger Alice Åström.

På integrationsområdet görs särskilda insatser, bland annat får kommunerna höjd ersättning för flyktingmottagande.

I bugeten avsätts pengar för de reformer som Vänsterpartiet gjort upp om med regeringen under våren. Det handlar om en nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen, första steget i en tandvårdsreform och en satsning på folkbildningen.

På miljöområdet har Vänsterpartiet drivit igenom ökade resurser till kollektivtrafiken och bidraget till kollektivtrafik i glesbygd är säkrat. Vi har även fått mer pengar till klimatinvesteringar, vindkraft och energiforskning.

Den rätta medicinen

Om din bil sliter ut fläktremmar i orimliga mängder; om du har skoskav; om du slår fel telefonnummer…

…om du dessutom kommer från Sverige är du riktigt illa ute…

 


För då kör du utan fläktrem; då kapar du foten; då får din vän flytta till rätt abonnemang. Det ovanstående är självklarheter. Eller hur? Det är självklarheter för att du bor i Sverige, och Sverige är lagom, är medel, är mitten, är centrum, är centern. Och centern är Maud.


Enligt Maud är ungdomar arbetslösa för att de är så svåra att sparka. I Sverige har vi nämligen av tradition väldigt starka fackförbund som gör sitt bästa för att skydda sina medlemmar från kapitalismens värsta skadeverkningar. Vi har också en lagstiftning som är tänkt att hindra arbetsköpare från att uppföra sig hur illa som helst. Och det är klart; om vi tillät slaveri skulle arbetslösheten säkerligen sjunka. Och naturligtvis är ingen arbetslös för att han eller hon inte kan sparkas. Det vore väl då han eller hon faktiskt hade ett jobb. Ungdomar idag är arbetslösa för att de aldrig lärt sig kämpa. Och om man tror att det på något sätt skulle vara fel att stå upp för sin rätt, kommer naturligtvis någon att ta den ifrån en. I den verkliga världen; den som ligger där, strax utanför centerns väckelsemöten och nationaldräkter, är ungdomar arbetslösa för att kapitalet vill ha det så. Endast desperat arbetskraft kan ställa upp på det samhälle man lurat på oss. Bara den desperate ställer upp på att år efter år acceptera förnyade vikariat, deltider, projektanställningar, extrajobb, visstider, behovsanställningar… Och listan är lång och full av nya vackra ord för att beskriva konceptet låtsasjobb. Dövning för den desperate.


Vi kan göra om världen. Vi kan börja nu i höst. Kan vi inte prova att göra den Maud-fri då?


 


Går högern mot mitten eller är det bara en retorisk fint?

Ingen kan ha undgått att det närmar sig ett val. Den borgerliga alliansen försöker lansera sitt alternativ som den arbetarvänliga nya högern.

Vänstern är övertygad om att löntagarna kommer att avslöja högerns falska budskap och avslöja på vilken sida de egentligen står. Den sanna vattendelaren i politiken står mellan höger och vänster. Den står mellan högerns egoism och vänsterns solidaritet.


Den verkliga sanningen är att de borgerliga partierna med Reinfeldt i spetsen vill försvaga facket och kraftigt försämra tryggheten på arbetsplatserna. Den senaste tiden har de antifackliga förslagen duggat tätt.


Maud Olofsson har tillsammans med företrädare för svenskt näringsliv utmärkt sig genom ett flertal antifackliga förslag. Grundläggande fackliga rättigheter, som arbetare har kämpat för i decennier hotas. Vi vill nämna några i mängden. Oavsett utgången i Vaxholmsmålet vill Centern hota kollektivavtalen med att Lex Britannia görs om. De vill även förbjuda möjligheten till fackliga sympatiåtgärder.


Men det största dråpslaget riktar man mot ungdomen genom att man vill slopa lagen om anställningsskydd för ungdomar under 26 år. Det skulle innebära att arbetsgivaren kan säga upp en ungdom från en dag till en annan. Ungdomen skulle förlora all trygghet på sin arbetsplats, vilket kan få förödande sociala och ekonomiska konsekvenser. Vilka unga tjejer och killar skulle våga planera för framtiden efter de förutsättningarna? Förslaget är även ett stort hot mot jämställdheten på arbetsplatsen och skulle mycket väl kunna innebära att unga kvinnor sägs upp när de blir gravida. Vi kommer att få uppleva en modell med slit- och slänglöntagare, som inte vågar skaffa barn, ta lån eller bostad.


Moderaterna vill dessutom höja fackföreningsavgiften. Vilket kan leda till att fackföreningsrörelsen tappar medlemmar och arbetsgivarsidan stärks.


Det försvagar fackföreningsrörelsen i deras kamp för kollektivavtal och arbetsvillkor. Moderaterna vill även straffa de arbetslösa genom att sänka a-kassan till 65 procent. Om arbetslöshetsförsäkringen sänks kommer fler att tvingas ta jobb till riktigt låga löner. Detta är inte någon bieffekt av moderat politik. Det är en del av syftet.


Moderaterna kommer inte heller att undanta svårt sjuka från sin planerade sänkning av ersättningsnivån i sjukförsäkringen. Den moderata riksdagsmannen Per Westerberg uttalade sig och uttryckte att:


– Cancersjuka kan ibland må bra av att arbeta.


Får den borgerliga alliansen igenom sina arbetarfientliga förslag kommer klassklyftorna att öka i samhället och de patriarkala strukturerna kommer att befästas. Alliansens politik leder till stora sociala och ekonomiska skillnader och en stagnation i ekonomin genom att köpkraften minskas hos löntagarna, som ett resultat av minskade löner.


Vänsterpartiet kämpar för löntagarnas rätt till trygghet. Vi vill inte se en modell som innebär ett systemskifte och som kan liknas vid den modell som idag finns i USA. Den amerikanska modellen har lett till stor fattigdom och tvingar många människor att ha två eller tre jobb för att överleva.


Vänsterpartiet kommer att göra sitt yttersta för att stoppa den borgerliga alliansen genom att verka för full sysselsättning, kollektivavtal, bekämpa klass- och könsklyftor och en offensiv satsning på den generella välfärden.


Lotta Johnsson Fornarve Distriktordförande (v) sörmland


Patrik Renfors Distriktstyrelsen (v) sörmland