Byggandet av Ostlänken kan inte vänta. Snabbjärnvägen är inte bara viktig för utvecklingen i Sörmland och Östergötland, utan även för hela ­landet. Ostlänken är också en länk i ett framtida nät av höghastighetsjärnvägar som kommer att binda samman Stockholm med Göteborg och ­kontinenten. Nu föreslår Banverket att byggandet av ­Ostlänken ska skjutas upp till 2015. ­Anledningen är att den borgerliga regeringen stramat åt Banverkets ekonomiska ramar så att det inte längre finns utrymme för projektet inom de närmaste åren.

Det finns ett starkt stöd för byggandet av
Ostlänken från både allmänhet, ­politiker och näringsliv i Sörmland.
Man ser byggandet­ av länken som nödvändig för att regionen ska kunna
utvecklas och ge människor ökade möjligheter till arbete och studier,
men också som en ­vi­ktig­ miljö­åtgärd.

Vänsterpartiet kom överens
med socialdemokraterna och miljöpartiet om en ­omfattande
infrastrukturplan där 107 ­miljarder skulle investeras i nya järnvägar
mellan 2004-2012. I denna plan ­ingick självklart Ostlänken som en
viktig del. Nu håller den borgerliga regeringen på att ­rasera denna
framåtsyftande satsning.
Ostlänken är nödvändig för en bättre ­miljö
och för att stoppa klimat­förändringarna. FN:s klimatorgan IPCC rapport
fastslår att utsläppen måste minska med 50-85 ­procent till år 2050 om
uppvärmningen ska ­bromsas. Gör vi inte det kommer vi att få se allt
större naturkatastrofer i framtiden. I Sverige är transportsektorns
­andel av kol­dioxidutsläppen ca 45 procent. Väg­transporterna står för
en tredjedel av Sveriges­ koldioxidutsläpp. Riks­dagen har fastslagit
att utsläppen av kol­dioxid från transporter i Sverige 2010 bör ha
­stabiliserats på 1990 års nivå. Men ­istället har utsläppen ökat med 9
procent. Om ­inget görs visar prognoser att det kommer ske en ökning
med 2 procent per år. En ökad satsning på tåg och spår är helt
nödvändig. En satsning, som leder till ett effektivare, miljövänligare
och mer jämställt samhälle.

Nu säger regeringen att det saknas
resurser till järnvägsbyggandet. Vi tror att det är en fråga om
prioriteringar. Det är ganska uppenbart att regeringen har prioriterat
att sänka skatter och avgifter för de rika framför att satsa på
framtiden och miljön.
Regeringen vill nu göra Ostlänken till ett OPS
projekt. OPS står för, Offentlig ­Privat Samverkan och innebär att
privata ­aktörer kan bygga och driva vägar och järnvägar.
Vänsterpartiet tar klart avstånd från alla planer på OPS- lösningar. Vi
anser att det är de folkligt valda som ska besluta om ­vilka
investeringar som är viktiga och nödvändiga för hela landet. Om vi
använder oss av OPS-lösningar kommer det ofrånkomligen ske en glidning
i inflytande och kontroll över infra­struktursatsningarna.
OPS-lösningar innebär också­ att järnvägen riskerar att bli både dyrare
och mindre ­effektiv. Vi ser ett tydligt exempel i Arlandabanan.

Vänsterpartiet ser att det finns ekonomiska lösningar om den politiska viljan finns.
Vi
säger istället: – Förändra budgetlagen och inför investeringsbudget på
nationell nivå så att staten kan låna pengar hos riksgäldskontoret.
Dessa lån kan sedan skrivas av under en längre period i stället för att
som idag betala hela kalaset på en gång.
Med en sådan politik kan
det nödvändiga byggandet av Ostlänken och andra viktiga
infrastruktursatsningar bli en verklighet och på det sättet göra livet
lättare för ett stort antal människor samt öka möjligheterna till en
hållbar ekonomisk utveckling.

Lotta Johnsson Fornarve
ordförande ­vänsterpartiet Sörmland

Elina Linna
riksdagsledamot (v)
från Sörmland

Annagreta ­Segerberg
ledamot distrikts­styrelsen vänsterpartiet Sörmland 

midsommarhelgen enades EU:s toppmöte om ett förslag till nytt fördrag för den Europeiska Unionen. På alla väsentliga punkter är förslaget detsamma som den konstitution som väljarna i Frankrike och Nederländerna avvisade i folkomröstningar för två år sedan. Nu är tanken att förslaget ska drivas igenom med så lite debatt och så få folkomröstningar som möjligt.

När man jämför det nya förslaget till fördrag med det EU som en knapp majoritet av de svenska väljarna röstade för 1994 så är skillnaderna påtagliga. Det EU som nu föreslås liknar i allt väsentligt det EU som 1994 års ja-sida avvisade som något EU aldrig skulle bli. Inför det svenska EU-medlemskapet betonades att EU i grunden var mellanstatligt. Nu blir EU istället överstatligt på nästan alla områden. Den nationella vetorätten avlägsnas på uppemot 50 nya områden. Makten förs från de nationella demokratierna till EU:s överstatliga institutioner EU-kommissionen, EU:s domstol och EU-parlamentet. Ett huvudargument för att Sverige skulle gå med i EU var det inflytande vi skulle få som nation över besluten i unionen. Med det nya fördraget minskar små staters, som Sveriges, inflytande kraftigt. Med nya röstregler i ministerrådet, borttagen vetorätt och mer makt till EU-parlamentet ökar de stora medlemsländernas dominans över EU markant. Om man jämför stora och små delstaters inflytande över politiken i EU med situationen i USA så är de stora delstaternas dominans betydligt större i EU. Inför EU-medlemskapet 1995 betonades att EU inte skulle bli någon superstat. Med det nya fördraget är vi nästan där. EU styr allt mer områden i en stats kärna som rättssystem, ekonomisk politik, gränskontroll och utrikespolitik. Med det nya fördraget får unionen president och utrikesminister även om dessa befattningar döptes om i sista stund för att inte utmana opinionen i medlemsländerna. Det sades att den svenska militära alliansfriheten skulle bestå i EU. Med det nya EU-fördraget försvinner den. Fördraget innebär en kraftig militarisering av unionen med målet att skapa ett gemensamt försvar. EU blir en militär allians vars försvarspolitik ska samordnas med Natos. Medlemsländerna blir skyldiga, enligt fördraget, att öka sin militära kapacitet, i klartext att upprusta. Det sades 1994 att vi själva skulle kunna avgöra om vi ville anta EU:s valutaunion. Sedan dess har de svenska väljarna avvisat euron i en folkomröstning. Med det nya fördraget har dock Sverige, till skillnad från Danmark och Storbritannien, inget undantag från den gemensamma valutan. Enligt fördragets text är Sverige i juridisk mening skyldigt att införa euron, detta har också bekräftats av den ansvariga EU-kommissionären. Fördraget slår fast att det är den fria marknaden som är viktigast i EU. Tjänstesektorn ska avregleras och statliga monopol avvecklas. En medlemsstat har inte rätt att införa striktare nationella regler för en bättre miljö, konsumentskydd eller alkoholpolitik om de inskränker varornas fria rörlighet. EU förblir en union där rätten att sälja varor överordnas sociala och ekologiska hänsyn. Sammantaget innebär det nya fördraget den enskilt största förändringen av EU:s karaktär sedan Sverige blev medlem i unionen. Att EU förändras och blir allt mer centralstyrt är inte oväntat. Men när det sker så är det rimligt att väljarna tillfrågas i en folkomröstning om det är det EU som de vill ha. Jonas Sjöstedt Medlem i Vänsterpartiet, f d EU-parlamentariker

I dag ska riksdagen debattera den nya EU-konstitutionen inför midsommarhelgens EU-toppmöte. Alliansen och socialdemokraterna vill gå vidare med det förslag som redan avvisats av folkomröstningar i Holland och Frankrike.

Den nya tyska förslaget är nästintill identiskt med det gamla till sitt innehåll. En del formuleringar som sticker folk i ögonen har putsats bort.
Förslaget att nämna EU-flaggan och Europahymnen i fördraget har tex dragits tillbaka. Men det är bara kosmetika och ändrar ingenting i sak.

Frågan har hittills behandlats under snabba förhandlingar, bakom lyckta dörrar, och nästan helt utan allmän debatt. I högtidstalen påstår sig EUanhängarna gärna vilja ha en bred debatt om EU-frågor, men när det kommer till frågan om att ge folket inflytande känner de bara rädsla.

Om det blir en folkomröstning kommer Sverige krylla av debatter, studiecirklar och temakvällar. Valdeltagandet kommer att bli högt, precis som under EU och EMU omröstningarna. Människor engagerar sig när de har chans att påverka.
Frågan om EU-konstitutionen är stor. Det handlar om att ge EU mer makt, och flytta makten inom EU till de stora staterna.

Den allra sämsta delen i förslaget handlar om försvarspolitiken. Medlemsländerna förbinder sig till att upprusta militärt, och man tar ett principbeslut om upprättandet av en EUarmé. Vi värnar om alliansfriheten, och vi motsätter oss förslagen att utöka EU:s makt. Istället vill vi flytta tillbaka makt närmare folken, och låta länder återta makt på vissa områden.

Det skulle till exempel kunna gälla rätten att gå före på miljöområdet.
Sådana förslag har förts fram i förhandlingarna, men regeringen och socialdemokraterna har gått emot dem.

Det finns inga rationella skäl för att forcera fram ett fördrag utan allmän debatt. När nu riksdagen mot vår vilja ställer sig bakom den uppsminkade EU-konstitutionen visar man att man inte tar hänsyn till folkomröstningarnas nej.
I stället bygger man vidare på EU-staten. Klyftan mellan eliten och folket i EU-frågorna kommer att fortsätta att växa.

Pernilla
Zethraeus (v)

Max Andersson
(mp)
ledamöter i det sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottet 

Vid midsommar träffar Fredrik Reinfeldt de andra ledarna från EU:s 27 länder för att slå fast innehållet i EU:s framtida fördrag. Mängder av ämnen borde tas upp: hemlighetsmakeriet, det gemensamma försvaret, bristen på miljökrav och Euroatom, bara för att nämna några exempel. Detta borde Reinfeldt ta upp, men mina förhoppningar om detta är, tyvärr, små.

En sak måste han i alla fall markera stenhårt; att Sverige ska få ett
bindande undantag för Euron. En klar majoritet av svenska folket
röstade nej till EMU. Men enligt nuvarande fördrag är Sverige tvunget
att anslutas till EMU fullt ut.
När jag ställde frågan till EU-kommissionen svarade kommissionär Joaquín Almunia mig så här:
"Med
undantag av Danmark och Förenade kungariket, som har ett lagstadgat
undantag, krävs det att de medlemsstater som ännu inte ingår i
euroområdet inför euron som enda valuta och att de därmed skall sträva
efter att uppfylla konvergens­kriterierna."
Reinfeldt måste respektera den svenska folk­omröstningen och kräva ett bindande undantag för EMU. Allt annat vore en skandal.

Jens Holm (v)
EU-parlamentariker

Regeringen rear ut de statliga företagen. Det hela går mycket snabbt och de har inte ens tagit sig tid att reda ut vilka konsekvenser utförsäljningarna kan få för statskassan, för det fasta telenätet, bredbandsutbyggnaden eller konkurrensen på bolånemarknaden.

Detta är ett mycket ansvarslöst sätt
att hantera stora gemensamma tillgångar och det är inte därför inte
konstigt att Riksrevisionen också dömt ut regeringens
utförsäljningsförslag som grundlagsvidrigt. Konstigt är däremot att
detta totala underkännande av regeringens arbete kunna gå de borgerliga
riksdagsledamöterna helt förbi.

Fyra borgerliga företrädare hävdar i måndagens
Aftonbladet att utförsäljningarna kommer att ge mer pengar till
äldreomsorg och psykiatri. Det är ett mycket märkligt resonemang. När
företagen säljs ut är det rimligen också slut på utdelningarna till
statskassan och en hög kontinuerlig avkastning har bytts mot en
engångssumma. Tillsammans delar de sex företagen högst upp på
regeringens utförsäljningslista bara i år ut närmare 16 miljarder
kronor till statskassan. Det är dubbelt så hög avkastning som om
företagen istället sålts för att betala av på statsskulden, vilket
regeringen nu vill göra. Företagen är dessutom välskötta och har genom
en rejäl värdeutveckling blivit allt större tillgångar för svenska
folket.
När det gäller utförsäljningen av bland annat TeliaSonera
står dock betydligt mer än pengar på spel. TeliaSonera äger nämligen
accessnätet, det vill säga bredbandsfibrer och telefonkablar över hela
landet, och TeliaSonera är därmed det enda företag som kan erbjuda en
rikstäckande infrastruktur. Vem som i fortsättningen ska äga
accessnätet är därför av mycket stor betydelse, inte minst av
konkurrenshänsyn. Samtidigt krymper utrymmet för en fullgod lösning för
varje procent av TeliaSonera som regeringen säljer ut.

Även utförsäljningen av SBAB kan få stora
konsekvenser. Den prispress på boräntorna som SBAB tvingat fram
riskerar nämligen att upphöra i och med att företaget säljs ut.
Trots att mycket stora gemensamma tillgångar nu står på spel
och trots upprepade påstötningar från oss i oppositionen har regeringen
inte presenterat några som helst rationella eller ekonomiska grunder
för utförsäljningarna. Inte undra på att så många av Aftonbladets
läsare är upprörda.

Thomas Östros,
vice ordförande näringsutskottet (s)

Kent Persson,
ledamot i näringsutskottet (v)

Enligt en Sifo-undersökning som vänsterpartiet genomförde i valrörelsen, anser 53 procent att det är fel med vinstdrivande privata företag i vården. Endast 32 procent tyckte att det var rätt. Fredrik Reinfeldt förstod att privata sjukhus inte är en fråga man vinner val på.

I SVT:s ”Duellen” mot Göran Persson, 10 september, sa Reinfeldt: ”Vi vill inte sälja akutsjukhus som du påstod i en tidigare debatt. Vi har inte det förslaget och jag är glad att du gav mig möjligheten att ge det beskedet här ikväll.”
Reinfeldt gör ofta ett stort nummer av att högeralliansen genomför sina vallöften. Men i torsdagens Svenska Dagbladet framgår det att en privatisering av akutsjukhuset i Södertälje kan vara nära förestående.
Om denna blir verklighet finns det inte längre några undanflykter som statsministern kan gömma sig bakom.
Statsministerns lögn om sjukvården blir i så fall ett konstaterat faktum och vi måste ställa frågan: Vad har Fredrik Reinfeldt mer ljugit om för att tillskansa sig makten?

Bakgrunden till att denna privatisering är möjlig är att högeralliansen avskaffat den så kallade stopplagen i sjukvården. Stopplagen innehöll flera bestämmelser för att skydda sjukhusvården från vinstintresse.
Stopplagen innebar bland annat att ett landsting bara kunde överlämna driften av ett sjukhus till någon annan om verksamheten drevs utan vinstsyfte.
De för samhället strategiskt viktiga verksamheterna inom de stora universitetssjukhusen hade också ett särskilt skydd i stopplagen och fick inte ens lämnas över till ideella vårdgivare.

I Svenska Dagbladets artikel framgår att en privatisering av hjärtsjukvården på Karolinska universitetssjukhuset kan vara på gång. Rektor Harriet Wallberg-Henriksson och prorektor Hans Forssberg vid Karolinska Institutet varnade i våras för hur en sådan utveckling mot ”vårdgallerior” skulle kunna drabba den medicinska forskningen och utbildningen mycket hårt. Högeralliansen släpper in multinationella vårdbolag i sjukvården som inte driver sjukvård av omsorg av patienterna, utan av omsorg om aktieägarnas plånböcker. Och det är våra skattepengar som ska fylla aktieägarnas redan välfyllda
plånböcker.

Vänsterpartiet kräver att sjukvården ska drivas i offentlig regi och utan vinst. Och Fredrik Reinfeldt framstår allt mer som en populistisk lögnare.

LARS OHLY
ordförande (v) 

Kjell Eldensjö (kd) hyllar vårdnadsbidraget i SN 22/5. Men vårdnadsbidraget på 3 000 kronor i månaden kan inte betraktas som något annat än en kvinnofälla.

Stick i stäv med regeringens retorik om minskat bidragsberoende och ökade incitament till arbete, lanserar man ett ren­odlat bidrag som syftar till att hålla kvinnor borta från arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget innebär att skattemedel används
för att uppmuntra kvinnor att göra sig ekonomiskt beroende av män och
axla rollen som hemmafru. Reformen riskerar dessutom att fördjupa
problemen med statistisk diskriminering i arbetslivet, som är nära
förknippade med det redan ojämna uttaget av föräldraledighet, och
därmed drabba alla kvinnor negativt.
För mig är det obegripligt att
kalla vårdnadsbidraget för en rättvisereform. Det går inte att jämföra
vård av egna barn med förskolans pedagogiska uppdrag. Förskolan är
också en verksamhet i ett välfärdssamhälle som generar arbete och
tillväxt. Det verkar Kjell Eldensjö inte räkna med. Vår förmånliga
föräldraledighet och andra förmåner för småbarnsföräldrar gör Sverige
till världens bästa land att bo i om man är mamma till små barn enligt
amerikanska Rädda Barnen. Födelsetalen i vårt land är också högre än i
de flesta andra i-länder. En sak är säker – vårdnadsbidraget förbättrar
inte jämställdheten mellan kvinnor och män varken hemma eller i
arbetslivet.

Elina Linna
riksdagsledamot (v) 

Nu kan ni läsa Lennart Clarstedts interpellationer till fullmäktige
den 5 juni och om Vänsterpartiets och Socialdemokraternas budgetdirektiv för en bättre ekonomi och ökad livskvalité!
www.v-landstinget.se

Klicka här för att komma till Landstingsvänsterns hemsida.

Landstingets budgetdirektiv för de närmaste åren dryftades under en flera timmar lång debatt. Interpellationer om den palliativa vården, rekryteringen av distriktssköterskor och Syncentralens verksamhet var andra heta frågor.

Budgetdirektiv med tillägg
Debatten om
budgetdirektiven för 2008-2010 resulterade i att socialdemokraterna och
vänstern fick igenom kravet på att landstingsstyrelsen ska tillsätta en
särskild budgetberedning med uppgift att till styrelsen bereda ett
samlat budgetförslag.

På oppositionens förslag gjordes också tillägget att
landstingsstyrelsen ska få i uppdrag att hantera frågan om inrättande
av en bokslutsberedning.
Ett annat resultat av debatten blev en
tydligare skrivning när det gäller satsningarna på miljö- och
folkhälsoarbete, ett område som lyfts fram i både majoritetens och
oppositionens förslag till budgetdirektiv.
– Landstinget ska
aktivt arbeta för en hållbar utveckling och sträva efter att alltid
ligga i framkant vad gäller miljöbefrämjande arbete och åtgärder, sägs
det i direktiven.

I övrigt innebär budgetdirektiven oförändrad skattesats på 9.72
kronor, fortsatt utveckling av länets fyra sjukhus och fortsatt arbete
för att uppfylla vårdgarantin, med särskild tonvikt på ökad
tillgänglighet till psykiatrin och akutsjukvården.
Det
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är prioriterat, liksom
utökad samverkan inom landstinget och med kommunerna och andra
samarbetspartners. Fokus ligger också på patientsäkerhet och vård av
äldre.

En ekonomi i balans är en nödvändig förutsättning och eftersom den
ekonomiska situationen redan är kärv ställs rationaliseringskrav under
planperioden med 30 miljoner kronor under 2008, 10 miljoner 2009 och 20
miljoner 2010.

Budgetdirektiven anger inriktningen för arbetet. Med direktiven som
grund ska nämnderna sedan tillsammans med förvaltningarna driva
planeringsarbetet och utarbeta genomförandeplaner, som ska behandlas i
landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige under hösten.

Interpellationer
* Får vi välja var vi ska
dö, undrade Lennart Clarstedt, v, i en interpellation som aktualiserar
platsbristen inom den palliativa vården i länet. I landstingets
inriktningsdokument sägs att basen för den palliativa vården ska vara
hemmet medan Socialstyrelsen anser att patienten ska ha möjlighet att
välja att dö hemma eller på sjukhus.
Lennart Clarstedt uttryckte
oro för att spetskompetensen palliativ vård är på väg att gå förlorad i
länet och att palliativa patienter allt oftare kommer att riskera att
hamna på akutplatser. Valfrihet gäller, men frågan ska lyftas i hälso-
och sjukvårdsnämnden, lovade Kristina Fransson, m, vice ordförande i
hälso- och sjukvårdsnämnden.

* Vad gör majoriteten för att säkerställa den framtida rekryteringen
av distriktssköterskor? I denna interpellation ställd till Kristina
Fransson, m, framhöll Lennart Clarstedt, bland annat betydelsen av en
lönenivå som fungerar som stimulans för vidareutbildning av
sjuksköterskor. Kristina Fransson, m, instämde i att
distriktssköterskornas kompetens är betydelsefull i vården och delade
uppfattningen att kunskap, kompetens och erfarenhet ska återspeglas i
lönen. Det kommer att vara ett viktigt inslag i lönerevisionen,
konstaterade hon.

* Verksamheten på länets Syncentral i Eskilstuna aktualiserades
också av Lennart Clarstedt,. Har den översyn som gjorts av verksamheten
kommit till nytta och beaktats? Rickard Karlsson, ordförande i Nämnden
för handikapp och habilitering, berättade att Syncentralen inom kort
ska flytta in i nya lokaler och att de vakanta tjänsterna som
synpedagoger och beteendevetare är på väg att tillsättas. Verksamheten
kommer i samband med detta att ses över med beaktande av de slutsatser
som drogs i översynen.

Kortare arbetstid för äldre i landstinget
Landstingsfullmäktige
beslutade att godkänna individuella och situationsanpassade lösningar
när det gäller kortare arbetstid för äldre. Den friställda tiden ska
kunna ersättas och finansiering får ske inom ordinarie ramar.

Frågan har behandlats förut och återremitterats för ekonomisk
bedömning som visade att bara en av flera modeller var aktuell att
tillämpa. Den bygger på att lönen sänks i motsvarande grad som
arbetstiden och att moroten i stället är att pensionen beräknas som om
man arbetade vidare i oförändrad sysselsättningsgrad.
Nu
beslutades att den modellen utgör en av flera lösningar som kan
användas individuellt och situationsanpassat. Det kommer då också att
bli möjligt att ersätta den friställda tiden och finansiera detta inom
ordinarie ramar.

Reviderad arbetsmiljöpolicy antagen
Landstingsfullmäktige
beslutade att anta arbetsmiljöpolicyn. Ärendet återremitterades i
början av året eftersom avsnittet om ansvar och fördelning av
arbetsmiljöuppgifter av misstag bakats ihop med arbetsmiljöpolicyn. Den
delen ska i stället beslutas i landstingsstyrelsen.
Socialdemokraterna
och vänstern uttryckte missnöje med att ärendet efter återremissen inte
beretts via personalutskottet och att de därmed inte fick möjlighet att
lämna synpunkter.
De reserverade sig till förmån för sitt eget
förslag och efterlyste en tydligare policy, som är möjlig att följa upp
och utvärdera, bl a ställs krav på rätt till heltidsarbete för alla
anställda.

Inget psykiatriskt kompetenscentrum
Landstingsfullmäktige
avslog ett förslag från socialdemokraterna Björn Blid och Jessica
Ljunggren, att inrätta ett psykiatriskt kompetenscentrum i Katrineholm
i samarbete med kommunen, på sikt i alla tre länsdelarna.  Syftet
skulle vara att skapa möjlighet till praktik inom samtliga vårdgivares
områden, kompetensutveckling och forskning.
Positivt, tycker
majoriteten, eftersom det finns stort behov av kompetensökning,
forskning ur ett helhetsperspektiv och samverkan mellan huvudmännen,
men man säger nej till att inrätta flera parallella kompetenscentra.
Resurserna bör vara samlade för att hålla en hög kompetensnivå.
Intentionerna kan tillvaratas inom de strukturer som finns genom bättre
samverkan mellan FoU-centrum, landstingets psykiatri och den kommunala
socialpsykiatrin.
Anita Neuhaus, s, föreslog en kompromiss, att
landstingsfullmäktige skulle få i uppdrag att utreda möjligheterna att
skapa ett pilotcentrum för kunskapsutveckling inom psykiatrin i
samarbete med Katrineholms kommun. Även det förslaget avslogs.

Ingen Syncentralsfilial men synteam i Nyköping
Vänsterpartisten
Peter Linnstrands motion med förslag om att inrätta en filial till
länets Syncentral i Nyköping avslogs, bl a med hänsyn till att
befolkningsunderlag och behov hos målgruppen i södra länsdelen är för
litet för heltidsverksamhet fem dagar i veckan.
Men behovet av
närhet till mottagningsverksamhet för äldre synskadade är stort,
konstaterar landstingsstyrelsen, och föreslår att medel tillskjuts så
att ett synteam kan skapas med mottagning i Nyköping vissa dagar i
veckan. 

Valärenden
Till nytt landstingsråd efter
avgående Henrik Elmberg, c, valdes Mattias Claesson, som också blir ny
ledamot i landtingsstyrelsen och ny ersättare i hälso- och
sjukvårdsnämnden.
Marie-Louise Forslund-Mustaniemi, kd, blir ny
ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden efter Henrik Elmberg. Hon
avgår samtidigt som förste vice ordförande i landstingsstyrelsen och
ersättts av Ann Berglund.
Till ny ledamot i hälso- och
sjukvårdsnämnden efter avgående Barbro Pettersson, kd, valdes Håkan
Ingårda, c. Barbro Petterson blir i stället ersättare efter avgående
Mauro Moz, kd.

Idé- och miljöstipendiater
I samband med landstingsfullmäktiges möte delades årets idé- och miljöstipendier ut.
Idéstipendiaterna:
Vuxenhabiliteringen
inom Handikapp & Habilitering, som utformat en unik kurs för
personer med utvecklingsstörning inriktad på det egna funktionshindret.
Nils
Dahlén, Ambulansen, Eskilstuna, som utformat ett förslag till
förvarningslarm till akutmottagningar vid olyckor med tre eller flera
drabbade.
Miljöstipendiaterna:
Operatin/aAnestesi/UVA/Sterilcentralen vid kullbergska sjukhuset i Katrineholm för insatser i syfte att minska miljljöpåverkan.
Städenheten på vårdcentralen i Flen för aktiva val när det gäller transporter för att minska miljöpåverkan.
Ingvar
Ryd, samordnare inom Särskolan och miljöombud vid Sörmlands Naturbruk,
som vidareutvecklat landstingets miljöarbete och spridit kunskaperna
till elever och medarbetare.
Lisbeth Åhlund, verksamhetschef vid
Sörmlands Naturbruk, som bl a lett miljöcertifieringen enligt ISO 14001
i hela verksamheten inom Sörmlands Naturbruk.

Ansvarig: Åsa Hellström

Klicka dessutom vidare till:

Landstingsvänsterns hemsida.

Kom på distriktsmedlemsmöte den 9/6 klockan 10.00 i Flen om ansvarsutredningens politiska vägval. Vi hoppas på en bra diskussion som ska hjälpa oss framåt. Vi har flera bra gästföreläsare och diskussionsledare som ska göra det här intressant.

Datum: 2007-06-09

Tid: 10.00-15.30

Arrangör: V-Sörmlands distriktsstyrelse

Beskrivning:
10.00 Fika, kaffe med smörgås

10.30- Inledning av Lotta Andersson

12.00 Ansvarskommitténs betänkande en sammanfattning
Remissförfarnade i partiet
Diskussion och frågor.

12-00-13.30 Lunch

13.30-15.00 Inledning av Mikael Gustavsson
Infrastruktur med koppling till
vänsterpartiets budgetförslag
Ostlänken – Citybanan
infrastruktur i Sörmland

15.00 Fika

15.30-16.00 Avslutande diskussion

Mer info:
Martin Degerman
[email protected]
0702-59 26 38