Som en av ett tjugotal kvinnor från hela landet fick jag möjlighet att
delta i en välordnad resa till Bryssel. Syftet var att möta vår repre-
sentant Eva-Britt Svensson och tjänstemän som arbetar för vänster-
partiet i EU-parlamentet. Vi åhörde en debatt om kvinnors utsatthet
i Mexiko, där EU-stöd är välkommet. En förmiddag ägnades åt våra
gemensamma frågor och Vänsterpartiets sexualpolitik diskuterades.

Som en av ett tjugotal kvinnor från hela landet fick jag
möjlighet att

delta i en välordnad resa till Bryssel. Syftet var att möta
vår repre-

sentant Eva-Britt Svensson och tjänstemän som arbetar för
vänster-

partiet i EU-parlamentet. Vi åhörde en debatt om kvinnors
utsatthet

i Mexiko, där EU-stöd är välkommet. En förmiddag ägnades åt
våra

gemensamma frågor och Vänsterpartiets sexualpolitik diskuterades.

Förutom en inblick i det myller av tjänstemän och politiker
som rör

sig innanför de stora glasfasaderna, fick vi Eva-Britts och
Berit Dahlströms beskriv-

ning av arbetet i den svenska delegationen.

Fortfarande far hela administrationen mellan Strasbourg och
Bryssel

Med kostnader som är hisnande för att man inte kan enas om
en plats.

Tolkarbetet är omfattande och enligt Eva-Britt klarar man
debatterna

helt på sitt eget språk. Däremot i korridorerna behövs
kunskaperna

I andra språk som engelska, franska o tyska.

Bild.
1: Samspråk, samvaro, samspel: Eva-Britt Svensson, Eila Clarstedt och tre
kvinnopoli
tiskt ansvariga från andra
distrikt i Sverige.

Bild 2: Eva-Britt i presidiet som tredje vice ordförande i
EU´s kvinnopolitiska grupp,, nr 2 från höger. Danska tolkarna i bakgrunden. Den
svenska tolkningen gjordes av tre personer som tillsammans behärskar 14 språk,
enligt Eva-Britt.

Det var med stolthet vi såg vår egen representant föra en
väldigt genomtänkt och bra argumentation i den fråga som för tillfället var
aktuell i det kvinnopolitiska gruppen i EU. Det handlade om utsatta kvinnor i
Sydamerika och främst Mexiko. På plats fanns några ambassadörer för bl a Mexiko
som också fick tillfälle att uttala sig och bli hörda.

Allt tolkades till svenska i hörlurar som vi hade tillgång
till där vi satt längst bak i salen.

Till Eskilstuna

Eva-Britt kommer till Eskilstuna lördagen den 13 oktober,
till vårt seminarium om feminism. Mer information om det kommer.

Sexualpolitisk diskussion i distrikten under hösten

Partiet har påbörjat en
diskussion för att utveckla sin sexualpolitik. Som ett led i detta arbete
kommer ett antal diskussionsfrågor att skickas ut till distrikten och de
kvinnopolitiskt ansvariga i början hösten. Sexualpolitiken är  mycket viktig för ett feministiskt parti, av
flera skäl. Den hårdnande striden om aborträtten och den heta debatten om
våldstäcktslagstiftningen är några exempel på sprängkraften i frågorna. Men
också hur vänstern ska förhålla sig till diskussioner om sex och Internet,
ungdomar, sexualrådgivning och så vidare, utan att vare sig bli moralistisk
eller okritisk.

"Not for sale" – DVD om prostitution kan lånas från
partikansliet

Partikansliet har skaffat sig tio
kopior av filmen "NOT FOR SALE" på DVD. Filmen är ett inlägg från European
Womens Lobby mot prostitution, och fungerar bra som inledning på ett internt
diskussionsmöte eller utåtriktat möte om trafficking och prostitution, till
exempel. Filmen är 23 minuter lång och kan lånas från partikansliet. Mejla Lisa
Rasmussen på [email protected]
om du vill låna filmen.

 Kvinnopolitiska
programmet ska börja revideras

Partistyrelsen har beslutat att partiets kvinnopolitiska
program från 1997 ska revideras under nästa år. Under hösten kommer därför
sannolikt någon inledande remissrunda eller liknande att påbörjas för att få
igång diskussioner om detta i partiet. Håll utsikt efter detta och börja gärna
titta på det gamla programmet redan nu för att fundera på vilka eventuella
revisioner du skulle vilja se.

Förslag till uttalande av kvinnopolitiskt ansvariga:

EU-eliten fortsätter att besluta om vår framtid bakom
stängda dörrar. Nu har statsministrar och presidenter enats om ett nytt
fördrag, som i huvudsak är identiskt med det konstitutionella fördrag som
förkastats av folken i Frankrike och Nederländerna.

EU-ledarnas beslut är ett hån mot demokratin. De behåller i
ett förkastat fördrag, men genom att ändra terminologin försöker de föra folk
bakom ljuset och undvika nya folkomröstningar. EU:s ledande politiker tänker
inte fråga sina egna befolkningar om vad de tycker, därför att de är rädda att
få ett svar de inte önskar.

EU:s nya fördrag kommer att starkt påverka kvinnors
situation och jämställdheten. Redan med nuvarande fördrag har kvinnors
möjligheter till egen försörjning minskat. Bland annat genom att otrygga och
lågavlönade anställningar, deltidsarbete, säsongsarbete och  timanställningar ökat för kvinnor. Det nya
fördraget förstärker ytterligare denna politik.

Länderna tvingas också upprusta militärt, och ett
utrikesministerium med tillgång till militärkommando är redan under uppbyggnad.
Svensk alliansfrihet offras för att ge unionen mera militära muskler för
internationell krigföring. Vi kvinnor kräver inte militär upprustning, vi
kräver nedrustning och satsning på fredlig konfliktlösning.

Vi kräver en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv
av det nya fördraget. Vi kräver också att svenska folket får besluta i frågan i
en folkomröstning.

Eva-Britt Svensson (V), EU-parlamentariker, kvinnopolitiskt ansvar Vänsterpartiet

/tack distriktet för att jag fick åka, med nya kontakter
i bagaget, Eila

BILDERNA KOMMER ATT LÄGGAS UPP SNARAST, ADMINISTRATÖREN HADE SVÅRIGHETER ATT FORMATERA OM BILDERNA TILL ETT FORMAT SOM FUNKADE PÅ HEMSIDAN.

Det nya fördrag för EU som förhandlades fram i midsommar­helgen är i allt väsentligt samma­ text som den konstitution som ­väljarna i Frankrike och Nederländerna­ ­redan har avvisat i folkomröstningar. Trots detta marknadsförs förslaget som ­något nytt och som en text som till skillnad från det förra utkastet till konstitutionen­ inte omvandlar EU till en statsbildning.­ Jag ­menar att det är en falsk marknads­föring. Det nya fördraget är ett avgörande­ steg i EU:s omvandling till superstat.

 De förändringar som har gjorts är till stor del
kosmetiska. Texten ­byter namn så att det klargörande namnet
konstitution­ tas bort, men innehåller är i stort det samma. Paragrafen
där det slås fast att EU-rätten alltid har företräde framför ­nationell
rätt, även grundlagar, lyfts ur texten. Men en särskild förklaring­
görs som har exakt samma innebörd. Den symboliska paragrafen om
unionens­ flagga, hymn, motto och national­dag lyfts också ur texten.
Detta spelar dock ­ingen roll i praktiken eftersom EU ­redan har
flagga, en EU-hymn skriven av Beethoven­ och en Europadag som ­enligt
unionens påbud ska firas den 9 maj. ­­­EU:s­ nya president och
utrikes­minister ska kallas något annat, men funktionerna finns kvar.
Förändringarna ger intryck av kosmetiska övningar som ska ge EU:s
medborgare intrycket av att fördraget innebär något annat än vad den
egentligen­ handlar om. Men jag tror att EU:s ledare underskattar
väljarna.

I de delar av texten som inte har ändrats framgår det
tydligt att EU:s utveckling till superstat tar ett stort kliv framåt
med det nya fördraget. På ett 50-tal områden tas den nationella
vetorätten bort. Det gäller­ även känsliga områden som straffrätt och
civilrätt. De nationella parlamenten ­avstår makt till EU:s
överstatliga institutioner EU-kommissionen, EU-parlamentet­ och EU:s
domstol. Inte på ett enda område överlämnas makt från EU till
medlemsländerna. Däremot gör man det lättare att i framtiden föra över
ännu mer makt från medlemsländerna till unionen utan att behöva ändra
fördragstexten.

Fördraget slår fast att unionen­ ska
militariseras, ­målet är ett gemensamt försvar. EU görs till en militär
­allians. Politiken­ på området­ ska samordnas med Nato. ­Fördraget
begär att medlemsländerna ska öka sin militära kapacitet, i klartext
att upprusta. En gemensam krigsmaterialbyrå inrättas.
EU:s
valutaunion ska fortsätta som förut.­ Danmark och Storbritannien har
dock förhandlat sig till fördragsfästa ­undantag från den ­gemensamma
­valutan. Men den svenska regeringen­ begärde­ inte motsvarande­
undantag.­ Det ­innebär att Sverige ­enligt det nya fördraget­ är
förpliktigat­ att anpassa sig och ansluta sig till den ­gemensamma
valutan. Det är en uppenbar brist på respekt för resultatet av
folkomröstningen om EMU.

Om det nya fördraget­ ­antas så kommer
få ­beslut inom EU i framtiden att ­antas ­mellanstatligt. De ­stora
­medlemmarnas makt kommer­ att öka markant­ på de små staternas
bekostnad.­ Unionen har övertagit, helt eller ­delvis, grundläggande
funktioner som ­gränskontroll, utrikespolitik, valutapolitik­ och
rättsfrågor från medlemsländerna. Denna förändring kräver att fördraget
sänds ut på folkomröstning.

Jonas Sjöstedt
medlem i Vänsterpartiet

Lasse Ohly håller sitt traditionella sommartal. Det blir en familjefest med en blandning av kultur och politik. Klicka vidare för att läsa mer.

Utöver tal med Ida Gabrielsson – förbundsordförande Ung Vänster och tal av Lars Ohly –  partiordförande i Vänsterpartiet, blir det musik och dessutom femkamp för vuxna och diverse barnaktiviteter med bla. ponnyridning, fiskdamm och ansiktsmålning.

Alltihop börjar vid klockan 12.00 Ta med hela familjen, släkt och vänner och gör ett besök i Vackerby hage.

Dan Fägerquist – Tolkar Vysotskij

Kajsa Grytt (Tant Strul) – Progg/Punk

Jan Hammarlund – Progg

Besök också våra olika bokbord och ta er en liten matbit.

Det finns sex stånd, fördelas enligt följande

1. Mat

2. Partiinfo

3. Ung Vänster/ Red Planet/ Nixon

4. Konstnären Pia Jämtvall

5. FiB/kf

Ytterligare ett stånd finns. Därutöver finns möjlighet att
ha bokbord för intresserade organisationer.

Körschema:

12.16 Tåg ankommer

c:a 12.20 Blåsorkestern spelar upp och folk börjar strömma
in

12.30 Lokal talare

12.40 Jan Hammarlund

13.10 Tal av Ung Vänster, Ida Gabrielsson

13.20 Kajsa Grytt (Tant strul)

14.00 Lars Ohly

14.40 Dan Fagerqvist

15.10 Lekar och aktiviteter

16.00 Slut

Mötesvärd distriktsordförande, Lotta Johnsson-Fornarve

Pressträff direkt efter Ohlys tal

Ny Sifo i dag: Svagt stöd för att riksdagen ska gå till beslut utan föregående folkomröstning. Bara 29 procent av de tillfrågade i en ny Sifo-mätning accepterar att riksdagen tar beslutet om det nya EU-fördraget utan att först låta väljarna säga sitt i en ny folkomröstning. Så mycket som 67 procent svarar spontant att de vill folkomrösta på frågan från Sifo: ”Hur tycker du att svenska folket ska ta ställning till hur EU styrs – via riksdagsbeslut eller i folkomröstning?” Det här visar att folkomröstning är det enda rimliga eftersom de valda politikerna inte är representativa för sina väljare i denna fråga.

Under många år har socialdemokraterna och vänsterpartiet aktivt arbetat för jämn fördelning av kvinnor och män i hela kommunorganisationen vilket även media har uppmärksammat. I ett reportage i Östnytt 4 juni menar däremot Iha Frykman, moderaternas gruppledare, att det aldrig har skett en speciell satsning för en jämnare fördelning mellan kvinnor och män.

Frykman får tala för
borgerligheten och när hon säger att det bara är tillfälligheter som
gjort att tre av fyra borgerliga gruppledare är kvinnor betyder det att
det lika gärna kunde ha varit män. Vi drar slutsatsen att Frykman och
borgarna tydligen inte ser jämställdheten som ett prioriterat område
att arbeta med.

För hundra år sedan fick kvinnor inte rösta,
inte bli invalda i kommun, landsting eller riksdag och inte arbeta som
präster. Vidare hade män rätt att slå sina fruar, våldta dem med
äktenskapet som anledning, gifta kvinnor fick inte bestämma över sin
egen inkomst och kvinnor fick sparkas från sitt arbete om de blev
gravida eller gifte sig. Listan kan göras mycket längre.

Vi
hävdar att det är år av kamp som gjort att situationen för kvinnor
förändrats till det bättre. Vi tror inte att förändringen hade skett
utan alla de kvinnor och män som trodde på något bättre och omvandlade
tankar till praktisk handling. Socialdemokraterna och vänsterpartiet
fortsätter arbetet med en mer jämställd värld eftersom vi ser att det
finns mycket kvar att göra. Fortfarande gör kvinnor den största delen
av hushållsarbetet, fortfarande är kvinnors löner lägre och fortfarande
misshandlas kvinnor till döds av sina män och pojkvänner. Det finns
länder som ännu idag skrivit under FN:s kvinnokonvention men reserverat
sig mot stora delar av konventionen eftersom alla mänskliga rättigheter
tydligen inte ska gälla kvinnor.

Iha Frykman, vi hoppas du
förstår att kvinnors positioner inte stärks av sig själva och att
kvinnors värde inte höjs av sig själv. När du säger att ingen speciell
satsning har skett för att antalet kvinnor i kommunstyrelsen ska vara
så högt som det är idag talar du endast för alliansen. Vi har under
många år, aktivt men inte alltid framgångsrikt, arbetat med att stärka
kvinnor och kvinnors positioner.
De senaste tre åren har kommunen
satsat drygt 38 miljoner kronor på att utjämna osakliga löneskillnader
på grund av kön, i enlighet med de lönekartläggningar som genomförs.
Alliansen i sin tur har tagit bort principen om jämn könsfördelning vid
utnämning av statliga toppositioner, ger plats åt personer med en aktiv
bakgrund i abortmotståndsrörelsen, vill införa vårdnadsbidrag och
pigjobb – enligt oss, typiska kvinnofällor. Det, Iha Frykman, gynnar
inte jämställdheten! Visa att du menar allvar när du pratar om
jämställdhet och alla människors lika värde.
EILA CLARSTEDT, v
JIMMY JANSSON, s
Kommunalråd med ansvar för jämställdhetsfrågor

Byggandet av Ostlänken kan inte vänta. Snabbjärnvägen är inte bara viktig för utvecklingen i Sörmland och Östergötland, utan även för hela ­landet. Ostlänken är också en länk i ett framtida nät av höghastighetsjärnvägar som kommer att binda samman Stockholm med Göteborg och ­kontinenten. Nu föreslår Banverket att byggandet av ­Ostlänken ska skjutas upp till 2015. ­Anledningen är att den borgerliga regeringen stramat åt Banverkets ekonomiska ramar så att det inte längre finns utrymme för projektet inom de närmaste åren.

Det finns ett starkt stöd för byggandet av
Ostlänken från både allmänhet, ­politiker och näringsliv i Sörmland.
Man ser byggandet­ av länken som nödvändig för att regionen ska kunna
utvecklas och ge människor ökade möjligheter till arbete och studier,
men också som en ­vi­ktig­ miljö­åtgärd.

Vänsterpartiet kom överens
med socialdemokraterna och miljöpartiet om en ­omfattande
infrastrukturplan där 107 ­miljarder skulle investeras i nya järnvägar
mellan 2004-2012. I denna plan ­ingick självklart Ostlänken som en
viktig del. Nu håller den borgerliga regeringen på att ­rasera denna
framåtsyftande satsning.
Ostlänken är nödvändig för en bättre ­miljö
och för att stoppa klimat­förändringarna. FN:s klimatorgan IPCC rapport
fastslår att utsläppen måste minska med 50-85 ­procent till år 2050 om
uppvärmningen ska ­bromsas. Gör vi inte det kommer vi att få se allt
större naturkatastrofer i framtiden. I Sverige är transportsektorns
­andel av kol­dioxidutsläppen ca 45 procent. Väg­transporterna står för
en tredjedel av Sveriges­ koldioxidutsläpp. Riks­dagen har fastslagit
att utsläppen av kol­dioxid från transporter i Sverige 2010 bör ha
­stabiliserats på 1990 års nivå. Men ­istället har utsläppen ökat med 9
procent. Om ­inget görs visar prognoser att det kommer ske en ökning
med 2 procent per år. En ökad satsning på tåg och spår är helt
nödvändig. En satsning, som leder till ett effektivare, miljövänligare
och mer jämställt samhälle.

Nu säger regeringen att det saknas
resurser till järnvägsbyggandet. Vi tror att det är en fråga om
prioriteringar. Det är ganska uppenbart att regeringen har prioriterat
att sänka skatter och avgifter för de rika framför att satsa på
framtiden och miljön.
Regeringen vill nu göra Ostlänken till ett OPS
projekt. OPS står för, Offentlig ­Privat Samverkan och innebär att
privata ­aktörer kan bygga och driva vägar och järnvägar.
Vänsterpartiet tar klart avstånd från alla planer på OPS- lösningar. Vi
anser att det är de folkligt valda som ska besluta om ­vilka
investeringar som är viktiga och nödvändiga för hela landet. Om vi
använder oss av OPS-lösningar kommer det ofrånkomligen ske en glidning
i inflytande och kontroll över infra­struktursatsningarna.
OPS-lösningar innebär också­ att järnvägen riskerar att bli både dyrare
och mindre ­effektiv. Vi ser ett tydligt exempel i Arlandabanan.

Vänsterpartiet ser att det finns ekonomiska lösningar om den politiska viljan finns.
Vi
säger istället: – Förändra budgetlagen och inför investeringsbudget på
nationell nivå så att staten kan låna pengar hos riksgäldskontoret.
Dessa lån kan sedan skrivas av under en längre period i stället för att
som idag betala hela kalaset på en gång.
Med en sådan politik kan
det nödvändiga byggandet av Ostlänken och andra viktiga
infrastruktursatsningar bli en verklighet och på det sättet göra livet
lättare för ett stort antal människor samt öka möjligheterna till en
hållbar ekonomisk utveckling.

Lotta Johnsson Fornarve
ordförande ­vänsterpartiet Sörmland

Elina Linna
riksdagsledamot (v)
från Sörmland

Annagreta ­Segerberg
ledamot distrikts­styrelsen vänsterpartiet Sörmland 

midsommarhelgen enades EU:s toppmöte om ett förslag till nytt fördrag för den Europeiska Unionen. På alla väsentliga punkter är förslaget detsamma som den konstitution som väljarna i Frankrike och Nederländerna avvisade i folkomröstningar för två år sedan. Nu är tanken att förslaget ska drivas igenom med så lite debatt och så få folkomröstningar som möjligt.

När man jämför det nya förslaget till fördrag med det EU som en knapp majoritet av de svenska väljarna röstade för 1994 så är skillnaderna påtagliga. Det EU som nu föreslås liknar i allt väsentligt det EU som 1994 års ja-sida avvisade som något EU aldrig skulle bli. Inför det svenska EU-medlemskapet betonades att EU i grunden var mellanstatligt. Nu blir EU istället överstatligt på nästan alla områden. Den nationella vetorätten avlägsnas på uppemot 50 nya områden. Makten förs från de nationella demokratierna till EU:s överstatliga institutioner EU-kommissionen, EU:s domstol och EU-parlamentet. Ett huvudargument för att Sverige skulle gå med i EU var det inflytande vi skulle få som nation över besluten i unionen. Med det nya fördraget minskar små staters, som Sveriges, inflytande kraftigt. Med nya röstregler i ministerrådet, borttagen vetorätt och mer makt till EU-parlamentet ökar de stora medlemsländernas dominans över EU markant. Om man jämför stora och små delstaters inflytande över politiken i EU med situationen i USA så är de stora delstaternas dominans betydligt större i EU. Inför EU-medlemskapet 1995 betonades att EU inte skulle bli någon superstat. Med det nya fördraget är vi nästan där. EU styr allt mer områden i en stats kärna som rättssystem, ekonomisk politik, gränskontroll och utrikespolitik. Med det nya fördraget får unionen president och utrikesminister även om dessa befattningar döptes om i sista stund för att inte utmana opinionen i medlemsländerna. Det sades att den svenska militära alliansfriheten skulle bestå i EU. Med det nya EU-fördraget försvinner den. Fördraget innebär en kraftig militarisering av unionen med målet att skapa ett gemensamt försvar. EU blir en militär allians vars försvarspolitik ska samordnas med Natos. Medlemsländerna blir skyldiga, enligt fördraget, att öka sin militära kapacitet, i klartext att upprusta. Det sades 1994 att vi själva skulle kunna avgöra om vi ville anta EU:s valutaunion. Sedan dess har de svenska väljarna avvisat euron i en folkomröstning. Med det nya fördraget har dock Sverige, till skillnad från Danmark och Storbritannien, inget undantag från den gemensamma valutan. Enligt fördragets text är Sverige i juridisk mening skyldigt att införa euron, detta har också bekräftats av den ansvariga EU-kommissionären. Fördraget slår fast att det är den fria marknaden som är viktigast i EU. Tjänstesektorn ska avregleras och statliga monopol avvecklas. En medlemsstat har inte rätt att införa striktare nationella regler för en bättre miljö, konsumentskydd eller alkoholpolitik om de inskränker varornas fria rörlighet. EU förblir en union där rätten att sälja varor överordnas sociala och ekologiska hänsyn. Sammantaget innebär det nya fördraget den enskilt största förändringen av EU:s karaktär sedan Sverige blev medlem i unionen. Att EU förändras och blir allt mer centralstyrt är inte oväntat. Men när det sker så är det rimligt att väljarna tillfrågas i en folkomröstning om det är det EU som de vill ha. Jonas Sjöstedt Medlem i Vänsterpartiet, f d EU-parlamentariker

I dag ska riksdagen debattera den nya EU-konstitutionen inför midsommarhelgens EU-toppmöte. Alliansen och socialdemokraterna vill gå vidare med det förslag som redan avvisats av folkomröstningar i Holland och Frankrike.

Den nya tyska förslaget är nästintill identiskt med det gamla till sitt innehåll. En del formuleringar som sticker folk i ögonen har putsats bort.
Förslaget att nämna EU-flaggan och Europahymnen i fördraget har tex dragits tillbaka. Men det är bara kosmetika och ändrar ingenting i sak.

Frågan har hittills behandlats under snabba förhandlingar, bakom lyckta dörrar, och nästan helt utan allmän debatt. I högtidstalen påstår sig EUanhängarna gärna vilja ha en bred debatt om EU-frågor, men när det kommer till frågan om att ge folket inflytande känner de bara rädsla.

Om det blir en folkomröstning kommer Sverige krylla av debatter, studiecirklar och temakvällar. Valdeltagandet kommer att bli högt, precis som under EU och EMU omröstningarna. Människor engagerar sig när de har chans att påverka.
Frågan om EU-konstitutionen är stor. Det handlar om att ge EU mer makt, och flytta makten inom EU till de stora staterna.

Den allra sämsta delen i förslaget handlar om försvarspolitiken. Medlemsländerna förbinder sig till att upprusta militärt, och man tar ett principbeslut om upprättandet av en EUarmé. Vi värnar om alliansfriheten, och vi motsätter oss förslagen att utöka EU:s makt. Istället vill vi flytta tillbaka makt närmare folken, och låta länder återta makt på vissa områden.

Det skulle till exempel kunna gälla rätten att gå före på miljöområdet.
Sådana förslag har förts fram i förhandlingarna, men regeringen och socialdemokraterna har gått emot dem.

Det finns inga rationella skäl för att forcera fram ett fördrag utan allmän debatt. När nu riksdagen mot vår vilja ställer sig bakom den uppsminkade EU-konstitutionen visar man att man inte tar hänsyn till folkomröstningarnas nej.
I stället bygger man vidare på EU-staten. Klyftan mellan eliten och folket i EU-frågorna kommer att fortsätta att växa.

Pernilla
Zethraeus (v)

Max Andersson
(mp)
ledamöter i det sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottet 

Vid midsommar träffar Fredrik Reinfeldt de andra ledarna från EU:s 27 länder för att slå fast innehållet i EU:s framtida fördrag. Mängder av ämnen borde tas upp: hemlighetsmakeriet, det gemensamma försvaret, bristen på miljökrav och Euroatom, bara för att nämna några exempel. Detta borde Reinfeldt ta upp, men mina förhoppningar om detta är, tyvärr, små.

En sak måste han i alla fall markera stenhårt; att Sverige ska få ett
bindande undantag för Euron. En klar majoritet av svenska folket
röstade nej till EMU. Men enligt nuvarande fördrag är Sverige tvunget
att anslutas till EMU fullt ut.
När jag ställde frågan till EU-kommissionen svarade kommissionär Joaquín Almunia mig så här:
"Med
undantag av Danmark och Förenade kungariket, som har ett lagstadgat
undantag, krävs det att de medlemsstater som ännu inte ingår i
euroområdet inför euron som enda valuta och att de därmed skall sträva
efter att uppfylla konvergens­kriterierna."
Reinfeldt måste respektera den svenska folk­omröstningen och kräva ett bindande undantag för EMU. Allt annat vore en skandal.

Jens Holm (v)
EU-parlamentariker

Regeringen rear ut de statliga företagen. Det hela går mycket snabbt och de har inte ens tagit sig tid att reda ut vilka konsekvenser utförsäljningarna kan få för statskassan, för det fasta telenätet, bredbandsutbyggnaden eller konkurrensen på bolånemarknaden.

Detta är ett mycket ansvarslöst sätt
att hantera stora gemensamma tillgångar och det är inte därför inte
konstigt att Riksrevisionen också dömt ut regeringens
utförsäljningsförslag som grundlagsvidrigt. Konstigt är däremot att
detta totala underkännande av regeringens arbete kunna gå de borgerliga
riksdagsledamöterna helt förbi.

Fyra borgerliga företrädare hävdar i måndagens
Aftonbladet att utförsäljningarna kommer att ge mer pengar till
äldreomsorg och psykiatri. Det är ett mycket märkligt resonemang. När
företagen säljs ut är det rimligen också slut på utdelningarna till
statskassan och en hög kontinuerlig avkastning har bytts mot en
engångssumma. Tillsammans delar de sex företagen högst upp på
regeringens utförsäljningslista bara i år ut närmare 16 miljarder
kronor till statskassan. Det är dubbelt så hög avkastning som om
företagen istället sålts för att betala av på statsskulden, vilket
regeringen nu vill göra. Företagen är dessutom välskötta och har genom
en rejäl värdeutveckling blivit allt större tillgångar för svenska
folket.
När det gäller utförsäljningen av bland annat TeliaSonera
står dock betydligt mer än pengar på spel. TeliaSonera äger nämligen
accessnätet, det vill säga bredbandsfibrer och telefonkablar över hela
landet, och TeliaSonera är därmed det enda företag som kan erbjuda en
rikstäckande infrastruktur. Vem som i fortsättningen ska äga
accessnätet är därför av mycket stor betydelse, inte minst av
konkurrenshänsyn. Samtidigt krymper utrymmet för en fullgod lösning för
varje procent av TeliaSonera som regeringen säljer ut.

Även utförsäljningen av SBAB kan få stora
konsekvenser. Den prispress på boräntorna som SBAB tvingat fram
riskerar nämligen att upphöra i och med att företaget säljs ut.
Trots att mycket stora gemensamma tillgångar nu står på spel
och trots upprepade påstötningar från oss i oppositionen har regeringen
inte presenterat några som helst rationella eller ekonomiska grunder
för utförsäljningarna. Inte undra på att så många av Aftonbladets
läsare är upprörda.

Thomas Östros,
vice ordförande näringsutskottet (s)

Kent Persson,
ledamot i näringsutskottet (v)