Dags att nominera till kongressombud!

Debattartikel av Lotta Johnsson Fornarve

Bara ett klick bort finns festliga ringsignaler till mobilen som verkar gratis men inte är det, och erbjudanden om att köpa filmer, smycken, kläder, låtar, appar och spel. Reklam till barn är inte längre bara inplastade leksaker i serietidningar och lockerbjudanden om tre påsar colanappar för två vid kassan i mataffären. Numera finns reklamen också i överflöd så fort barnet sätter på surfplattan, datorn eller smartphonen.

På nätet är det fritt fram att adressera reklam till barn under 12 år, trots att det är förbjudet i svensk radio och tv. Det är inte heller särskilt lätt längre att definiera vad som är reklam. Marknadsföring till barn och unga har hittat nya former där gränserna suddas ut och där det är svårt för barn att förstå vem som är avsändare till det som påstås. Företag sponsrar idag till exempel bloggar där unga tjejer får sminkprodukter och kläder som de skriver om eller prövar på sig själva och lägger ut bilder på olika ”outfits”. De unga bloggarna ser inte sig själva som reklampelare och är ofta nästan barn själva, men på nätet blir de en blandning mellan kompisar och idoler som ger tips och stilråd.

Det finns ett stort mått av utnyttjande när företag använder barns kommunikation på nätet för att öka sin försäljning, för barn har betydligt svårare än vuxna att värja sig för kommersiella budskap som uppmuntrar till konsumtion. Många barn riskerar också att få sin självkänsla sänkt av att ständigt överhopas med ett reklamregn av saker en borde äga för att vara ett snyggt, självsäkert, populärt och lyckat barn. En forskarrapport från Lunds Universitet ” Rörlig måltavla – internetreklam riktad till barn” visar att barn inte heller har utvecklat förmågan att styra sina blickar i medieflödet som man gör när man är äldre.

Enligt Barnkonventionen har barn rätt till skydd, yttrande- och informationsfrihet, men hur rättigheterna ska tolkas i relation till reklam är oklart om man ser till dagens lagar och regler. Vänsterpartiet anser att det är problematiskt att reglerna för reklam som riktar sig till barn är så olika för olika typer av media. Frågan har inte varit politiskt på agendan trots att det är en reklamkategori där det investeras väldiga summor varje år. Att internet är globalt försvårar lagstiftningen, men det får inte hindra oss från att agera och använda de politiska styrmedel vi har.

Det är hög tid att Barnkonventionen tas på allvar när det gäller reklam riktad till barn och det ska gälla även på internet. Vänsterpartiet föreslår därför i en ny motion till riksdagen att skyddet för barn stärks till att även täcka reklam riktad till barn på internet, just eftersom mediet har så stark genomslagskraft och barn har svårt att skilja information om olika produkter från reklam. Vi anser också att regelverket kring utformningen av reklamen och möjligheten att göra köp i appar bör förstärkas eftersom det de senare åren blivit ett stort problem att barn gör köp i tron att det är gratis, medan föräldrarna sedan har hållits skyldiga att betala för en pågående tjänst eller prenumeration som barnet ovetande tecknat.

I dag ansvarar Konsumentverket för att reglerna för barnreklam följs. Vänsterpartiet anser att både det legala skyddet och tillsynen av lagar och riktlinjer vid marknadsföring riktad till barn bör stärkas. Internet är ett fantastisk arena för barn att knyta egna kontakter, att inspireras, lära sig och utbyta tankar och ideer. Vänsterpartiet anser att barns rätt att kommunicera på egna villkor måste prioriteras högre än företagens frihet att exponera ringsignaler tills det ringer i barns öron.

Lotta Johnsson Fornarve

Riksdagsledamot Vänsterpartiet

Debattartikel av Lotta Johnsson Fornarve, riksdagsledamot för vänsterpartiet Sörmland, och Malin Björk (V), ledamot av EU parlamentet.

Vi är glada att Socialdemokraterna och Miljöpartiet i dag ordnar en intressant konferens om Västsahara efter 40 år av Marockansk ockupation.

De två frågor som lyfts fram i inbjudan till konferensen är: Kan folkrätten vara en väg framåt? Vilken roll kan Sverigespela?

Vi svarar redan nu: Ja, folkrätten är vägen framåt. Och ja, Sverige kan spela en mycket viktig roll.

Folkrättsligt är frågan glasklar. Redan 1975 slog Internationella domstolen i Haag fast att Marocko inte har rätt till Västsahara. Landet är med andra ord ockuperat. 1991 la FN fram en fredsplan som innefattade eldupphör, därefter folkomröstning med alternativen: Självständighet eller integration med Marocko.

Både Marocko och befrielserörelsen Polisario Front godkände FN-planen.

I dag 24 år senare har det fortfarande inte hållits någon folkomröstning. Orsaken ligger helt på den ena av parterna: Marocko som obstruerat och hindrat genomförandet av folkomröstningen. Sedan år 2004 säger ockupantmakten dessutom att man aldrig kommer att acceptera ett självständigt Västsahara.

Att detta grova folkrättsbrott kan fortsätta beror på omvärlden. Marockos främsta allierade Frankrike har som tung medlem av EU bidragit till unionens fullständigt principlösa hållning till ockupationen av Västsahara.

Tänk om EU kunde ha varit lika tydliga som när Ryssland i strid med folkrätten ockuperade Krim. Där har EU fördömt ockupationen, infört sanktioner mot den ryska staten och ryska företag samt infört restriktioner för investeringar och handel samt en rad andra diplomatiska sanktioner.

Hade samma riktiga och konsekventa politik använts mot Marocko redan från början av ockupationen, så hade Västsahara varit ett självständigt land sedan länge. Men istället har EU gett Marocko en särskilt gynnad behandling som samarbetspartner.

Redan år 2000 slöts ett associeringsavtal med mängder av ekonomiska fördelar för Marocko. Detta avtal uppgraderades år 2008, då ockupationsmakten Marocko som första land i denna region gavs en ”avancerad status” i sina relationer med EU. Tänk bara tanken att EU gjort samma sak visavi Ryssland efter ockupationen av Krim!

Bakom principlösheten döljer sig fiskeavtal med Marocko för de västsahariska rika fiskevattnen i Atlanten, liksom intresset för fosfatfyndigheterna och möjliga oljetillgångar i det ockuperade landet.

Sverige kan spela en mycket viktig roll för Västsahara. Genom att bli det första EU-land som erkänner Västsahara så markerar den svenska regeringen att vårt land har en principiell hållning till folkrätten.

Redan i december 2012 beslutade riksdagen om ett svenskt erkännande av Västsahara. Den dåvarande högerregeringen ignorerade beslutet. Ett bedrövligt agerande.

Men nu har Socialdemokraterna och Miljöpartiet regeringsmakten, och kan därför genomföra det vi gemensamt slog fast i riksdagen för tre år sedan: Att erkänna Västsahara.

Under inga omständigheter får lobbydelegationer från ockupationsmakten påverka den svenska utrikespolitiken. Marockos agerande till exempel mot IKEA-varuhus i det egna landet och hot om bojkott mot svenska produkter ska bara avvisas. Eller som Aftonbladet skrev på ledarplats ”Bokhyllan Billy styr inte utrikespolitiken”.

Inom EU finns också viktiga uppgifter för Sveriges regering. Vi föreslår att de punkter som slogs fast av folkrättsjuristen Pål Wrange, i en rapport till EU-parlamentet, kan ligga till grund för de krav som Sverige driver inom EU.

Det handlar bland annat om att EU aldrig erkänner en olaglig annektering eller ockupation, att alla typer av handelsavtal måste utesluta det ockuperade området, att sanktioner införs mot ockupationsmakten.

Med dessa principer som grund skulle EU sätta ordentlig press på Marocko. Det skulle nog inte dröja länge förrän folkomröstningen kunde genomföras i Västsahara.

Vad som krävs är mod och principfasthet. Det visade regeringen när den erkände Palestina.

Visa det igen: Erkänn Västsahara!

Lotta Johnsson Fornave, riksdagsledamot (V)
Malin Björk, ledamot av EU-parlamentet (V)

Vi har 25 personer nu anmälda till styrelseutbildningen den 4 oktober på Åsa Folkhögskola. Vi börjar med kaffe och smörgås 9:30 och själva utbildningen startar 10:00 med uppehåll för lunch klockan 12. Det bjuds även på eftermiddagskaffe och vi siktar in oss på en sluttid runt 15.30. Obs! Deltagande endast genom anmälan.

Välkomna!

Vänsterpartiet Sörmlands riksdagsledamot Lotta Johnsson Fornarve skriver i sörmlandsmedia om Vänsterpartiets genomslag i

regeringens budget. Insändare publicerad i de sörmländska dagstidningarna.

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en rad reformer som kommer att göra skillnad för många, framförallt kvinnor, barn och äldre. Våra förslag gör att vi får en förbättrad och utbyggd välfärd och fler jobb. Det är särskilt glädjande att vi har fått igenom en rad reformer som riktar sig till barn, som sommarlovsstöd, billigare kulturskola, en upprustning av lekplatser, mer resurser till fritids och en stor satsning på ungas psykiska hälsa.

Vi förbättrar livsvillkoren för många kvinnor genom att införa avgiftsfri mammografi i hela landet och höja grundnivån i föräldraförsäkringen. Alla som är äldre än 85 år får en avgiftsfri öppen hälso- och sjukvård. Det är också roligt att vi fått igenom reformer särskilt riktade till landsbygden och förorten, som en extra satsning på kollektivtrafik på landsbygden och ett upprustningsstöd av lägenheter.

De skattemedel som under alliansregeringen främst gick till välbeställda medelålders män har ändrat riktning. De som får mer är de grupper som tidigare halkat efter.  När regeringen samarbetar med Vänsterpartiet får budgeten en mer rättvis profil som gynnar människor i hela landet. Vi är inte helt nöjda, även om vi kan konstatera att vi kommit en bit på väg. Regeringen behöver höja sina ambitioner i framtiden. Vänsterpartiets fokus har hela tiden varit att förbättra den gemensamma välfärden och minska arbetslösheten. Det arbetet kommer vi att fortsätta med ännu större kraft i de kommande förhandlingarna

Lotta Johnsson Fornarve
Riksdagsledamot för Vänsterpartiet i Sörmland

Här kommer senaste upplagan av En rak vänster med bland annat reportage från Vänsterdagarna. Håll till godo!

Radio P4 Sörmland har just nu en serie debatter från de sörmländska kommunerna under temat ett år efter valet där företrädare för partierna debatterar olika lokala frågor. På länkarna här nedanför kan ni läsa mer och lyssna på vad era lokala vänsterpolitiker har sagt. Sidan uppdateras vartefter.

Debatt Flen 22 september. Integration

Debatt Katrineholm 21 september. Arbetsmarknad och arbetslöshet.

Debatt Eskilstuna 14 september. Hur påverkar S och M samarbetet politiken?

Vänsterpartiet och regeringen är överens om en satsning på ungas psykiska hälsa. I budgetpropositionen föreslås att 280 miljoner kronor/år 2016-2019 satsas för att möta ohälsan bland barn och unga vuxna upp till och med 30 år.

– Det här är viktigt eftersom det för många idag tar alldeles för lång tid att få hjälp. Vi gör det lättare för unga att söka och få hjälp i tid. Nu får vi ungdomsmottagningar med generösare öppettider som blir bättre på ungas psykiska ohälsa, säger Jonas Sjöstedt.

Satsningen består av två delar:

130 miljoner kronor/år till att rusta ungdomsmottagningarna för att arbeta mot den psykiska ohälsan bland unga.
150 miljoner kronor/år till att stimulera nya initiativ. Det kan t.ex. handla om självinläggningsprojekt och första linjens psykiatri.
Enligt SCB låg andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ångest under 80-talet på nivån 7-8 procent. Sedan dess, och framför allt under 90-talet, har andelen stigit till över 20 procent.

– Nu kan utvecklingen vändas. Att unga ska leva otrygga liv framställs som en naturlag, men handlar om politiska vägval där nedskärningar och skattesänkningar gått före vår rätt till trygghet. Det här är ett steg i motsatt riktning. Det feministiska perspektivet är också avgörande. Var tredje gymnasietjej känner oro eller ångest i vardagen och det är mer än tio procentenheter högre än hos killar i samma ålder. Den balansgång som unga tjejer tvingas vandra är omöjlig och svaret måste vara politiskt, det här är en del av det, säger Hanna Cederin, ordförande för Ung vänster.

Läs mer om satsningen. pdf

Vänsterpartiet och regeringen är överens om en satsning på att öka kvaliteten på fritidshemmen. Satsningen, som är en del av höstbudgeten, ska framförallt ge högre personaltäthet. Den omfattar 250 miljoner kronor 2016 och 500 miljoner kronor årligen 2017-2019.

– Vi är glada över att i budgetförhandlingarna med regeringen fått gehör för vårt krav på pengar till fler anställda på fritids. Det är en viktig välfärdsreform, säger Ulla Anderson, ekonomiskpolitisk talesperson, Vänsterpartiet.

Allt fler barn går på fritidshem. Men resurserna har inte ökat i samma takt. Därför är växande barngrupper och sjunkande personaltäthet en verklighet för många barn på fritidshem.

– Fritids får aldrig bli en förvaring. Fritids är en del av skolans pedagogiska uppdrag. Att staten nu går in och satsar pengar på att höja kvaliteten är en viktig signal om fritids betydelse, säger Ulla Andersson.

För mer information:

Ulla Andersson
Ekonomiskpolitisk talesperson (V)
Karl Lindberg, pressekreterare
072-576 56 57

Vänsterpartiets presstjänst:
070-620 00 64