Några dagar för julafton lämnade flera partiföreningar i Sörmland in en motion med förslag om extra socialbidrag till jul. Bakgrunden är naturligtvis att de som lever på försörjningsstöd har extra svårt att klara av julens alla krav.
I en tid då konsumtion är dygd och ära är att jobba över tills tiden enklast kan mätas i antalet antidepressiva man hunnit proppa i sig, tvingas många människor till ett liv helt utan förvärvsarbete, där varje krona måste vändas, helst två gånger, innan minsta inköp kan göras.

Arbetslöshetsdebatten fokuserar nästan uteslutande på a-kassa, trots att även de som uppbär försörjningsstöd tillhör en mycket utsatt grupp. Med depressioner och turer till kronofogden som följd tvingas dessa gång på gång förödmjuka sig i hopp om att samhället ska låta dem betala mat och hyra en månad till. Problemen för denna grupp, och särskilt de familjer där barn ingår, förstärks förstås automatiskt av övriga samhällets julförberedelser.

Julen är barnens högtid. Det är något alla kan enas om. Ändå tvingas många föräldrar vända sig till kyrkor och andra frivilligorganisationer för att åtminstone kunna unna sig och sina barn någonting extra till helgerna. Frågan är varför. Dräglig levnadsstandard borde faktiskt innebära att också samhällets svagaste grupper, åtminstone en gång om året, tillåts göra mer än att bara överleva.

Flera kommuner, bland andra Karlskrona och Staffanstorp, har redan infört extra bistånd till julen och vår kommun borde vara en av dem.

Vänsterpartiet yrkar

Att, inför julen, extra bistånd utgår till uppbärare av försörjningsstöd med 500 kr per vuxen, och 300 kr per barn.

Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) publicerade i mitten av december en rapport med titeln Brottslighet bland personerna födda i Sverige och i utlandet. I följande debattartikel kommenterar Elina Linna rapporten.
Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) publicerade i mitten av december en rapport med titeln Brottslighet bland personerna födda i Sverige och i utlandet. Rapporten är en uppföljning av en tidigare studie som BRÅ kallade för Invandrare och invandrares barns brottslighet – en statistisk analys. Tanken med rapporterna må vara god, men upplägget vittnar i stället om motsatsen. Det vill säga att föreställningen är den att etnicitet ger indikation på brottslighet. I annat fall skulle till exempel andragenerationen vara ganska ointressant som enskilt studieobjekt. Det ger också upphov till frågeställningen om när en person kan betraktas som svensk. Människors handlingar tycks enligt BRÅ utgå ifrån en förutbestämd plan beroende på var i världen man är född. Det är ett biologiskt arv som förs över till nästa generation och som eventuellt kan påverkas t ex genom integrationspolitik.

Redan ett par dagar innan rapporten offentliggjordes uttalade sig Mauricio Rojas, folkpartiets integrationspolitiska talesman på DN-debatt. Enligt Rojas är det ”kulturarv som ligger bakom invandrarnas brottslighet” och att ”sanningen är att invandrade personer från vissa länder inte alls begår brott oftare än infödda svenskar medan invandrade från andra länder gör det i mycket stor omfattning”. Vi som har varit med lite längre kommer ihåg Mauricio Rojas partikamrat Birgit Frigebo som var ännu klarare med sin analys och konstaterade något i stil med att alla män från Kosovo var tjuvar och banditeter! De högerextrema grupperingarna citerar också flitigt rapporten och visar på skillnader mellan svenskfödda med båda föräldrarna födda i Sverige kontra utlandsfödda eller invandrare och invandrarens barn.

Är det då fel att visa fakta? Jag menar att redovisning av etnicitet och brottslighet på detta sätt riskerar snarare att spä på fördomar och okunskap än att öka förståelsen för brottslighetens orsaker. Det jag vänder mig emot är urvalet, att den dominerande faktorn är födelselandet och för andragenerationens invandrare föräldrarnas födelseland. Vilka slutsatser kan dras då? Att finnar utför fler misshandelsbrott för att de är just finnar eller att fransmän smugglar mer än andra för att de är just fransmän? Och svenskarna då – vad är typiskt för dem? Eller de kanske utför brott av helt andra orsaker – maktlöshet, ekonomiska svårigheter och utanförskap. Det är ju skillnad mellan svenskar och utlandsfödda!

Rapporten väcker ytterligare en fråga – när blir man svensk? Undersökningen tar inte bara med första generationens invandrade utan även andra generationen. I den gruppen har vi även med dem som är födda i Sverige. Det får mig att fundera över om Kronprinssessan och hennes syskon är med i statistiken. De borde ju ur flera aspekter vara mycket intressanta. Invandrad mamma, pappa som vuxit upp med en ensamstående mor som också invandrat. De borde verkligen vara en riskgrupp. Dessutom befinner de sig ju i ett visst utanförskap. Vän av ordning reagerar nu säkert och tänker att nu drog jag väl lite långtgående slutsatser. Vi vet väl att kungabarnen är skötsamma. Den här rapporten handlar inte om dem – det är de andra vi menar. Eller vilka menar du?

Vi har alla ett gemensamt ansvar, politiker och myndigheter, att inte låta fördomarnas fula tryne sticka upp i skepnad av statistiskt säkerställd rapport.
Låt oss slå fast: både brottslighet och fördomar ska bekämpas. Det gör sig bäst genom att motverka sociala orättvisor, missbruk, utanförskap och diskriminering.

Elina Linna, riksdagsledamot (v), 1:a generationens invandrare

Vänsterpartiet i Sörmland har rätt att skicka sju ombud till partikongressen 5-8 januari i Göteborg. Ombuden är valda genom medlemsomröstning bland alla distriktets medlemmar. De valda är:
Lotta Johnsson Fornarve, Oxelösund, Madeleine Gillquist, Katrineholm, Patrik Renfors, Oxelösund, Lisa Molin, Flen, Henric Axell, Eskilstuna, Lill Ågren, Trosa, Tommy Hamberg, Eskilstuna

Distriktsmedlemsmötet den 22 januari genomförs som planerat. (Tidigare har förekommit en del uppgifter om att det eventuellt skulle ställas in.) . Vid mötet deltar Camilla Sköld Jansson som pratar om förslaget till ekonomiskt politiskt policydokument.. Våra kongressombud rapporterar också från diskussionerna och besluten på kongressen
Distriktsstyrelsen vill gärna inbjuda alla medlemmar till ett gemensamt möte:

Datum: Söndagen den 22 januari
Tid: 14.00 – 18.00
Plats: Nyköpings folkhögskola, cafeterian

Vid mötet ska vi ta upp två frågor:

Rapport från kongressen
Kongressombuden rapporterar och det finns möjlighet att diskutera valplattformen och övriga beslut som togs vid kongressen

Förslaget till ekonomiskt- politiskt policydokument
En arbetsgrupp utsedd av partistyrelsen har tagit fram ett förslag till ekonomiskt-politisk policydokument, som nu ska läsas och diskuteras i partiet. Dokumentet drar upp huvudlinjerna för en feministisk och socialistisk politik på medellång sikt, där frågorna om välfärdens finansiering, skattepolitiken och ökad demokrati i arbetslivet står i fokus.
Dokumentet är inte en programtext, utan ska diskuteras på alla nivåer i partiet. I juni nästa år ska partistyrelsen ta ställning till dokumentet.

På mötet berättar Camilla Sköld Jansson om förslaget. Mötet är tänkt som en inledning till de diskussioner som sedan kan komma igång i lokalföreningarna. Förslaget finns att hitta på partiets centrala hemsida, men det är alltså inte nödvändigt att ha läst det innan du kommer till mötet.

Välkommen!

En förskollärare gör ett mer kvalificerat jobb än en ingenjör men har nästa tvåtusen mindre i månadslön. Det visar en lönekartläggning från Eskilstuna kommun. Totalt har 23 kvinnodominerande grupper lägre löner än jämförbara yrken där män dominerar.
Detta är ingen tillfällighet. Detta är ingenting som är unikt för Eskilstuna kommun. Enligt jämställdhetslagen ska alla arbetsgivare med fler än tio anställda genomföra lönekartläggning för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män inom lika och likvärdiga yrken. Kvinnor diskrimineras systematiskt på arbetsmarknaden och tvingas genomgående att acceptera sämre anställningsvillkor än män. Allra sämst villkor har kvinnor i LO-yrken.

Kvinnors arbete betraktas fortfarande i hög grad som något av en bisyssla medan männens
förvärvsarbete är något huvudsakligt. Män förväntas arbeta heltid och prioritera förvärvsarbete före oavlönat arbete. Kvinnor förväntas prioritera ansvar för barn och hushållsarbete och mer i mån av tid ägna sig åt förvärvsarbete. Män förväntas behöva en inkomst för att klara en försörjning medan kvinnors inkomst ses som ett extra tillskott till hushållskassan.

Priset är högt: Kvinnor får betala med lägre löner, otrygga anställningar, högre
deltidsarbetslöshet och mindre makt och inflytande än män. Orättvisor som i förlängningen också för med sig lägre ersättningar i socialförsäkringssystemen, lägre pensioner samt mindre möjlighet till utveckling i arbetet.

Sett över hela arbetsmarknaden tjänar kvinnor mindre än män och de orättvisa löneskillnaderna har varit konstant det senaste decenniet. All statistik pekar på att yrkesgrupp förklarar det mesta av löneskillnaden och att kvinnors arbete systematiskt anses mindre värt än mäns arbete. Med andra ord; kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden för att de är kvinnor.

Det behövs en rad åtgärder för att komma tillrätta med att kvinnor tjänar mindre än män. En av de viktigaste insatserna är mer resurser till offentlig sektor. De förstärkningar av statsbidragen som finns med i årets budget är ett steg för att skapa utrymme för höjda löner i kvinnodominerade yrken.
Jämställdhetslagen måste också bli skarpare så att arbetsmarknadens parter tar ett större ansvar. JämO behöver mer resurser för att kunna följa upp att lagen följs.

Lönekartläggningen i Eskilstuna kommun visar med all tydlighet att det inte är något olycksfall i arbetet att kvinnor har lägre lön än män. Som vänsterpartister tänker vi inte accepter det.
Vi kommer att arbeta för att den offentliga sektorn får mer resurser i syfte att höja kvinnors löner.
Som arbetsgivarpart i kommuner och landsting kommer vi att prioritera höjningar av kvinnors löner.

Conny Jacobsson, Nyköping
Madelene Gillquist, Katrineholm
Sara Molander; Eskilstuna
Ledamöter i vänsterpartiets distriktsstyrelse

I början av september träffades tio sörmländska vänsterpartister för att diskutera feministisk strategi. Vi kom en bit på väg, men blev inte riktigt klara.

Helgen den 26-27 november fortsätter vi arbetet. Den här gången koncentrerar vi oss på hur vi ska stärka kvinnors politiska engagemang.

Självklart räknar vi med att alla som var med förra gången dyker upp nu också, men vi har gott om plats så också du som inte kunde sist är välkommen denna gång.

• Hur stärker vi kvinnor att arbeta politiskt?
• Vilket motstånd finns? Hur hanterar vi det?
• Räcker kvotering? Vad gör vi mer?
• På vilket sätt kan männen vara ett stöd?
• Vilket motstånd möter manliga feminister?

Utifrån konkreta exempel diskuterar vi alternativa möjligheter att reagera och agera i vardagliga situationer.

På kvällen samlas vi framför brasan för att ta ett genusgrepp på vår gemensamma visskatt. Ta gärna med egna texter för analys och framförande! (Denna gång använder vi riktiga gitarrer.)

Kanske blir det också instruktion i feministiskt självförsvar (fast bara för kvinnor, sorry killar men vi ska ordna något annat för er då), kanske blir det god mat (nej, såklart att det blir god mat!), kanske blir det kallt och långa skogspromenader (så ta med dig varma kläder och sovsäck), kanske blir det choklad med vispgrädde.

Platsen blir som förra gången:
Scoutstugan i Flen (Samling elljusspåret vid Hammarvallen, vi promenerar ut)

Lördag 26 november klockan 15.00
– söndag 27 november klockan 13.00 (lunch på restaurang i Flen).

Anmälan till distriktsexpeditionen, 0157-105 00, [email protected]
Tala också om ifall du behöver specialkost.

Välkomna!

Sara och Conny
Kvinnopolitiskt ansvariga

Vänsterpartiet Sörmland söker två stycken ombudsmän/kvinnor.
Den ena tjänsten är en tillsvidareanställning på 50 procent, med tillträde i januari 2006.
Den andra tjänsten är en visstidsanställning på 50 procent som extra valombudsman under perioden 1 februari – 30 september 2006.
Anställningarna kan eventuellt kombineras.

För båda jobben gäller att vi söker en person som har bred kunskap om partiets politik och vi förutsätter att du delar Vänsterpartiets politiska värderingar.

Arbetet omfattar politiska, organisatoriska och administrativa uppgifter. Du ska vara en resurs för vår distriktsstyrelse och ett stöd till lokalföreningarna. I arbetsuppgifterna ingår att företräda partiets politik både internt och externt.

Du måste kunna uttrycka dig väl i tal och skrift, ha god organisationsförmåga och gilla att arbeta självständigt. Vi förutsätter också att du har körkort och en viss datavana. Erfarenheter från föreningslivet är en merit. Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet.

För båda anställningarna gäller oreglerad arbetstid med fast lön enligt avtal.

Upplysningar lämnas av distriktsordförande Madeleine Gillquist, 0150-240 42, 070-340 20 90 eller ombudskvinnan Lillemor Johansson 0157-105 00, 070-32 62 072.

Ansökan ska vara distriktsexpeditionen tillhanda senast den 11 november.

Skicka ansökan till:
Vänsterpartiet Sörmland
Norra Kungsgatan 8
642 37 Flen

Alla partimedlemmar uppmanas nu att börja nominera kamrater till listor i landstings- och riksdagsvalet. Nomineringarna ska vara valberedningen tillhanda senast den 4 december. Listorna fastställd vid distriktets valkonferens söndagen den 19 februari 2006.
Alla nominerade som tackat ja kommer att inbjudas till ett nomineringsmöte söndag 4 december på partilokalen i Eskilstuna. Där får de som kandiderar tillfälle att presentera sig för intresserade partikamrater. De kommer då att uppmanas säga något kring de frågor valberedningen valt att ställa. Frågorna kommer att skickas ut till alla förhandsnominerade och de bifogas också detta brev för kännedom.

I anslutning till distriktets årskonferens kommer en valkonferens med valda ombud att fastställa listorna. Valkonferensen kommer att hållas söndag 19 februari 2006.

Tänk på följande vid nomineringar:

• Både lokalavdelningar och enskilda medlemmar kan nominera.
• Nomineringarna ska vara skriftliga. När det gäller lokalavdelningar vill vi ha utdrag ur protokoll från medlemsmöte.
• Alla platser är valbara, och alla som nomineras till listorna måste vara beredda på att ta ett parlamentariskt uppdrag.
• Gradera gärna nomineringarna och skriv en motivering till varför personerna nominerats.
• Kvinnor ska utgöra minst hälften av namnen på våra listor. Tänk också på att äldre, yngre och personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade i parlamentariska församlingar.
• Alla som nomineras kommer att kontaktas av valberedningen.

Skicka/lämna era nomineringar till distriktsexpeditionen eller till någon i valberedningen senast 4 december 2005.

För Sörmlandsdistriktets valberedning

Kerstin Soläng

Valberedningen
Vänsterpartiet Sörmland
N:a Kungsgatan 8
642 37 Flen

Är du sjuk och saknar pengar kan du tvingas vända i dörren när du besöker Caremas närsjukvård. Det är konsekvensen av de regler som Carema infört i bl.a. Kristinehamn och Säffle.
Det skriver Monica Ekström (v), Oppositionsråd Landstinget i Värmland och Elina Linna (v), riksdagsledamot, Nyköping i följande debattartikel.

Vi har länge varnat för att plånboken kommer att bli avgörande om patienterna ska få vård eller inte om borgerligheten får makten. Nu har våra farhågor blivit verklighet. Vårdbolaget Carema som på uppdrag av Värmlandslandstinget driver hälso- och sjukvårdsverksamhet stoppar nu patienter som inte kan betala för sig. En nyordning som landstingsrådet Catarina Segersten Larsson (m) dessutom tycker är en bra idé. Hon anser dessutom att det är en ordning som borde vara rimlig även inom landstingens egna verksamheter. Varken Caremas företrädare eller landstingsrådet Catarina Segersten Larsson är oroade över att betalningskravet är ett brott mot hälso- och sjukvårdslagen. Där slås det nämligen fast att alla har rätt till en god vård på lika villkor över hela landet. Krav på att lagen gäller först efter erlagd betalning finns inte. Vi kommer osökt att tänka på den ”skämtteckning” där brandmannen högst upp i stegen vid det brinnande huset frågar sin kollega om man tar kreditkort innan han hjälper den nödställde ut. Tyvärr hotar nu skrattet att fastna i halsen.
Vi menar att nuvarande landstingsledning och Carema har missuppfattat sitt uppdrag. Uppdraget är inte att kassera in pengar utan uppdraget är att ge en god vård på lika villkor.

Förutom allvarliga konsekvenser för patienter som inte kan betala är vi oroade för den situation som hälso- och sjukvårdspersonalen försätts i. Den grund som all hälso- och sjukvårdspersonal vilar på utgår ifrån att alla människor ska behandlas lika, utifrån behov och inte utifrån betalningsförmåga. Det gör att man oundvikligen hamnar i ett etiskt dilemma där kraven från ledningen ställs mot den egna yrkesmoralen. Och vem kommer att få ta ansvar om en avvisad patient avlider eller förvärras i sin sjukdom pga. att man avvisats?

Mot bakgrund av det inträffade i Värmland har därför en fråga ställts till vårdminister Ylva Johansson. Vi undrar om hon mot bakgrund av Caremas agerande kommer att vidta några åtgärder. Dessutom kommer vi att driva på för att få reglerna om betalningskrav prövade i relation till hälso- och sjukvårdslagen.
Slutligen konstaterar vi att ”En allians för Sverige” visat sitt rätta ansikte på ytterligare ett område. Större skillnader mellan människor där behov underordnas ekonomisk förmåga är borgerlighetens variant av välfärd. Är det verkligen en framtid att se fram emot?

Monica Ekström (v), Oppositionsråd Landstinget i Värmland
Elina Linna (v), riksdagsledamot, Nyköping

I dag har flera kommuner i Sörmland som Strängnäs, Trosa och Nyköping brist på bostäder. Vänsterpartiet vill att det byggs fler bostäder där vanligt folk har råd att bo.
För femton år sedan genomfördes en skatteväxling vilket innebar att de flesta fick mer i plånboken men mycket togs tillbaka bland annat på hyrorna i hyresrätterna. Hyrorna steg drastiskt men de närmaste åren steg hyrorna ännu mer på grund av att de räntesubventioner som staten haft under många år försvann.

Detta har påverkat byggbranschen kraftigt och mycket få hyreslägenheter har byggts. Det enda som lönar sig att bygga är villor och bostadsrätter.

I dag har flera kommuner i Sörmland som Strängnäs, Trosa och Nyköping brist på bostäder och ett tryck från Stockholmsregionen vilket påverkar hela marknaden för villor och bostadsrätter. Hyresrätter är för det mesta svåråtkomliga mycket tack vare att de kommunala bostadsförmedlingarna lagts ner.

Det är dags för regeringen att ta tag i bostadspolitiken på allvar. Det är dags att vi kan få hyra nya lägenheter till realistiska hyror. Vänsterpartiet kräver inför höstens budgetförhandlingar att 100 miljarder kronor avsätts i tio år till en statlig bostadsfond som kan finansiera nybyggnation och upprustning av äldre lägenheter.

Lita inte på moderaterna och deras vapenbröder i bostadsfrågan, Partiledaren Reinfeldt säger en sak i massmedia men tittar man på deras hemsida står de gamla kraven kvar, dvs marknadshyror, fler bostadsrätter osv.

Vi kräver en fungerande bostadsmarknad, återupprättande av bostadsförmedlingar i kommunerna och ett klart nej till marknadshyror.

Lotta Jonsson Fornarve
David Aronsson
Ledamöter i Vänsterpartiets distriktsstyrelse i Sörmland