Finansminister Anders Borg och moderaternas partisekreterare Per Schlingmann skriver om kvinnors löner på Aftonbladets debattsida. Artikeln ska ses som ett svar på den artikelserie tidningen haft om kvinnors låga löner. Analysen överraskar med en ovanligt insiktsfull problemformulering men förslagen är både förutsägbara och bakåtsträvande. Debattörerna skriver bland annat:
”Politiken har en viktig uppgift att bryta kvinnors strukturella underordning.”

Jag är inte ett dugg ironisk eller raljant när jag
säger att det är bra att de formulerar sig på det sättet. Det tyder på
en feministisk insikt som jag inte tidigare sett personer ur den
moderata ledningen ge uttryck för. Nästa steg är att komma med
lösningar som bidrar till att bryta underordningen. Men då är det
plötslig slut på insikten och gammal moderat skåpmat levereras
återigen. Som vanligt är det skattelättnader som ska frälsa oss. Man
vill gå vidare med jobbavdraget för att som de skriver "ge fler kvinnor
incitament som gör att det lönar sig att gå från halvtid till deltid"

Kanske är det
inte avsikten men det låter lite grann som att kvinnor nog har sig
själva att skylla för låga löner och dåliga arbetsvillkor. Förklaringen
bör istället sökas i mäns bristande ansvar för hemarbetet och
arbetsgivarnas sätt att organisera arbetet. Att kvinnor fortfarande bär
huvudansvaret för det obetalda arbetet innebär att även så kallat
frivilligt deltidsarbete i praktiken tvingas fram. Till detta kommer
det faktum att många arbetsgivare inte förmår organisera arbetet så att
heltid är det normala. Detta gäller förstås bara kvinnligt dominerade
arbetsplatser. Inom mansdominerade yrken är heltid en självklarhet.
Vänsterpartiet tog innan valet fram ett lagförslag om rätten till
heltid. Det förslaget slängde högeralliansen i papperskorgen. Varför?

Ett nytt så
kallat jobbavdrag kommer knappast att bidra till att bryta kvinnors
strukturella underordning. Det räcker med att analysera hur de
genomförda skattesänkningarna fördelats. Skattesänkningarna har i högre
grad gått till män än till kvinnor och sextio procent av jobbavdraget
har tillfallit den rikaste tredjedelen av befolkningen och den består
förstås inte av de lågavlönade kvinnor man nu säger sig vilja värna.
Och vore det inte bättre att arbeta för rättvisa löner? Även här hade
vi många förslag som högeralliansen inte velat kännas vid.

Moderaterna har lägre
väljarstöd bland kvinnor än bland män. De har förstås ett behov av att
förbättra sin jämställdhetsimage. Men så länge man inte ställer krav
som utmanar mäns privilegier eller arbetsgivarnas rätt att konsekvent
undervärdera kvinnors arbete så räcker inte moderaternas feministiska
insikt ända fram.

1. Lasse Ohly

Uppdaterades: 10 apr 2007