Inför Folknykterhetens Dag den 25 maj arrangeras över hela landet en rad sammankomster. Det behövs påminnelser om och synpunkter på vad som måste göras för bättre folkhälsa. Trots alla utredningar, vetenskapliga undersökningar, sociala insatser och kampanjer kvarstår det omfattande alkoholmissbruket. Hundratusentals människor har stora svårigheter till följd av sitt drickande. De sociala och medicinska alkoholskadorna är enorma. Därför behövs försiktiga alkoholvanor och alkoholfria zoner.

Genom att Sverige blev medlem i EU förvärrades alkoholproblemen. Alkoholen betraktas i Bryssel först och främst som en handelsvara. De flesta av EUs tongivande politiker, jurister och byråkrater har hittills på allt sätt velat främja alkoholens fria rörlighet. Vid Sveriges medlemsskapsförhandlingar utlovades synnerligen låga införselkvoter. Allt skulle förbli som tidigare. Med tiden sveks dessa löften. Alkohol flödar som aldrig förr in över Sveriges gränser. I dess spår följer en omfattande kriminell handel.

Flera svenska partier vill möta de nya problemen genom sänkta alkoholskatter. En sådan eftergift skulle i praktiken endast leda till ökad konsumtion och därmed tilltagande missbruk. I stället måste den svenska regeringen och våra förhandlare i olika EU-sammanhang hävda den restriktiva alkoholpolitikens betydelse. Alla EU-länder har svåra alkoholproblem och varje år drabbas mer än 60 000 europeiska ungdomar av alkoholrelaterad dödlighet. Vare sig fågelinfluensan eller galna kosjukan kan tävla med detta problem.

Mer än sexhundra landstings- och kommunpolitiker från alla partier har i framställningar till regeringen hävdat nödvändigheten av en restriktiv alkoholpolitik. De menar att Sverige måste förhandla om höga minimiskatter på alkohol och en återgång till tidigare låg införsel. Om Sverige inte får framgång i förhandlingarna bör regering och riksdag överväga att ensidigt återgå till tidigare införselpraxis.

Visst skulle en sådan åtgärd leda till en juridisk EG-process men det går att vinna denna. EUs grundläggande fördrag innehåller nämligen artiklar som utgör ett stöd för folkhälsan. Man kan begränsa rörligheten av varor som utgör ett hot mot denna. Hur EU hanterat det svenska snuset visar vad som är möjligt.

Många ser ljust på svensk ekonomi. Ändå måste stora grupper av arbetslösa, sjukskrivna och arbetsskadade leva på orimligt låga nivåer. Det påstås att pengarna inte räcker till för att kunna garantera alla medborgare ett värdigt liv. Detta bör ställas mot att alkoholen redan idag kostar det svenska samhället 160 miljarder kronor årligen i ren förlust. Landstingen och kommunerna har stora utgifter för alkoholrelaterad sjukvård och missbruk. Än värre hade det blivit om inte vänsterpartiet varit med och förhindrat sänkningarna av alkoholskatten.

Elina Linna
Riksdagsledamot (v) och ledamot av socialutskottet

Gunilla Wahlén
Riksdagsledamot (v) och ledamot av socialutskottet

Uppdaterades: 26 maj 2006