Ett system med individuella försäkringar inom sjukvården skulle skapa gräddfiler för de rika, skriver vänsterpartisten Elina Linna, riksdags¬ledamot (v) och sjukvårdspolitisk talesperson.

Artikeln är tidigare publicerad i Dagens Medicin.

I en
debattartikel i Dagens Medicin nr 25-32 föreslår Göran Arvidsson, Studieförbundet näringsliv och
samhälle, och Bengt Jönsson, Handelshögskolan, en individuell försäkring för
att finansiera primärvården. Utifrån dagens sjukvårdsdebatt där även den
borgerliga regeringen står bakom en solidariskt finansierad hälso- och sjukvård
är det anmärkningsvärt att de båda debattörerna nu föreslår en osolidariskt
finansierad primärvård.

Utgångspunkten för artikeln är att det inte är möjligt att höja skatten för att
klara sjukvårdens resursbehov. Därför vill man finansiera primärvården via en
försäkringspremie. Enligt debattörerna skulle en premie på 3 000 kronor kunna
finansiera primärvården vars kostnader uppgår till 27 miljarder.

Den utgångspunkten är häpnadsväckande i ett läge där staten sänkt skatterna med
omkring 40 miljarder kronor och nya skattesänkningar planeras inom kort. Många
kommuner och landsting har dessutom genomfört eller planerar skattesänkningar.
Att då utesluta möjligheten att återställa skattenivåerna för att frigöra
resurser till sjukvården ter sig synnerligen anmärkningsvärt. Kanske är det
möjligen egenintresset som gör sig gällande?

Det är ju nämligen så att en osolidariskt finansierad primärvård gynnar de rika
och friska. Så länge finansieringen kommer från skatte­sedeln så innebär ju det
att den som tjänar mest också betalar mest för sjukvården. Samtidigt är det
vårdbehoven som styr vilken vård som ges. Genom den föreslagna
försäkringslösningen är det i stället vårdbehoven som styr vilken
försäkringspremie man får betala. Resultatet blir en omvänd Robin Hood-effekt
där vinnarna är rika och friska medan förlorarna är de fattiga och sjuka.

Högeralliansen lovade i valrörelsen att sjukvården skulle fortsätta vara
offentligt finansierad. Tyvärr har man öppnat för mer av försäkringslösningar
inom sjukvården genom avskaffandet av den så kallade stopplagen. Låt oss hoppas
att regeringen Reinfeldt inte lyssnar på Göran Arvidsson och Bengt Jönsson och
sviker löftet om att sjukvården ska vara offentlig finansierad på samma sätt
som man redan svikit löftet om att inte privatisera några akutsjukhus. Det
skulle med all sannolikt skapa gräddfiler där de som har pengar har möjlighet
att få tillgång till snabbare behandling av högre kvalitet.

Debattörerna vill inte vara med och betala för de fattiga och sjukas primärvård.
Låt oss hoppas att det inte är den sortens snäva egenintresse som kommer att
prägla den sjukvårdspolitiska debatten under innevarande mandatperiod.

Elina Linna

 

Uppdaterades: 11 sep 2007