Högeralliansens förslag på kupongtandvård är ovärdigt ett välfärdssamhälle. Vi har råd med en riktig reform. Klass skall inte synas i munnen, skriver Eva Olofsson och Elina Linna.

Högeralliansen lovade inför valet en snabb tandvårdsreform. Det löftet
svek de. Och nu gör de tandvården till en kupongvara med för lite stöd
till dem som verkligen behöver det. För oss i vänsterpartiet är saken
självklar: tänderna är en del av kroppen. Därför vill vi satsa dubbelt
så mycket som regeringen på tandvården. Vi har råd med det om vi låter
bli att sänka skatten för de rika.
Vänsterpartiet var ensam motståndare till den avreglering av tandvården
som ledde till att tandvårdskostnaderna rusade i höjden. I
försäkringskassans analys av tandvården, som kom nyligen, framgår
tydligt de dramatiskt ökade kostnaderna för patienterna. Priset för en
enkel lagning av en tand har mångdubblats sedan 70-talet. I spåren av
prishöjningarna kan vi se hur tandvårdskonsumtionen minskar i de
grupper som har det sämst ställt.
Ungdomar väljer bort tandvårdI Socialstyrelsens alldeles färska folkhälsorapport framgår det att
alldeles för många avstår från tandvård av ekonomiska skäl. Runt
hälften skulle inte ha råd med oväntade tandvårdsutgifter på 5 000
kronor. Klasstillhörigheten styr alltså hur ofta man går till
tandläkaren vilket påverkar tandhälsan. Ungdomar mellan 20 och 29 år,
som har sämre ekonomi än de över 30 år, har minskat sin
tandvårdskonsumtion mest. I spåren följer sämre tänder hos unga.
För vänsterpartiet är tänderna en del av kroppen, därför är vårt mål
att tandvården inte ska kosta mer än annan sjukvård. Vi var också först
ut med förslag om en genomgripande tandvårdsreform. Det är naturligtvis
bra att fler insett det behovet.
Den 6 mars presenterades den statliga utredningen Friskare tänder –
till rimliga kostnader. Utredningens förslag är i stort sett vad
alliansen drev i valrörelsen och vad de beställde genom
utredningsdirektiven. Förslaget innehåller en "tandvårdscheck" på 300
eller 600 kronor vartannat år. I "den nya arbetarregeringens" Sverige
blir tandvården en kupongvara. Om man jämför detta med vänsterpartiets
och den förra socialdemokratiska regeringens överenskommelse om att de
vanliga undersökningarna skulle kosta max 200 kronor, så är i
realiteten utredningens förslag en försämring för de flesta.
Rejält stöd till låga kostnaderDet nya tandvårdsstödet innehåller också ett högkostnadsskydd som
träder in vid kostnader över 3 000 kronor. Men de flesta som avstår
från att gå till tandläkaren gör det på grund av att de inte ens har
råd med grundläggande tandvård. Den som inte har råd att betala ett par
tusen kronor är inte alls hjälpt av regeringens högkostnadsskydd. Du
förväntas själv ha råd med tandvård upp till en kostnad på 3 000 kronor
per år. Vi vet att många ensamma mammor, ungdomar, studenter,
långtidssjuka och arbetslösa inte har de marginalerna. Det innebär att
många fortfarande kommer att tvingas avstå från viktiga behandlingar.
Det är oacceptabelt. Därför vill vänsterpartiet ha ett rejält stöd
redan vid låga kostnader.
Lever inte upp till löftetI en debattartikel i april förra året påstod en enig högerallians
att deras högkostnadsskydd skulle ta hand om större delen av kostnaden
för de hårdast drabbade. Man exemplifierade med Annika som stod inför
en tandvårdskostnad på 10 000 eller 16 000 kronor beroende på vilken
lösning hon valde. Men högeralliansen lever inte upp till sitt löfte
till Annika. Det förslag till högkostnadsskydd som nu föreslås ger bara
Annika 35 till 43 procent av kostnaden i ersättning. För att staten ska
stå för större delen av tandvårdskostnaderna, som alliansen lovade,
krävs kostnader på över 19 000 kronor. Regeringens subventioner vid
höga kostnader är inte i närheten av det som vänsterpartiet föreslår.
Annika får med regeringens förslag betala 9 199 kronor för ett
implantat medan vänsterpartiets reform ger en kostnad på 5 623 kronor.
Regeringen påstod att de skulle prioritera de höga kostnaderna. Det
märks inte särskilt väl.
Vänsterpartiet är det parti i riksdagen som vill satsa mest på
tandvården. Vi gör det eftersom vi tycker att det är ovärdigt ett
välfärdssamhälle att klass syns i munnen. Det ekonomiska utrymmet för
en riktig tandvårdsreform finns och i vårt budgetförslag satsar vi hela
10 miljarder kronor på en sådan reform. Genom en så stor satsning kan
tandvårdskonsumtionen öka och tandhälsan förbättras.