Jag tycker verkligen inte om friskolor och jag tycker verkligen inte om Jan Björklund och Lars Leijonborgs politik för en återgång till 50-talets katederdisciplin. Vårt samhälle börjar bli läskigt nyliberalt, där det gamla trygga folkhemmet stegvis men taktfast tynar bort.

Privata alternativ leder bara i mina ögon till ökade
klassklyftor och segregation, eftersom "elitskolorna" i viss mån kan
välja ut vilka barn de vill ha i sin verksamhet. I en sammanhållen
kommunal skola och förskola måste man ta hand om alla individer. De tas upp i verksamheten vare sig kön,
hudfärg, social standard och om de bor i fel område eller om de har
speciella behov.

Det finns en risk med privata alternativ, menar jag. I
en liten stad som jag kommer ifrån och även i större kommuner gnager de
privata skolorna på kommunkassan. Vi får dubbla kostnader, då kommunen
måste hålla kvar en viss beredskap. Friskolor får ändå bidrag från
kommunen, då blir det mindre pengar över till den allmänna skolan.
Skolpengsystem är bedrövligt, då kan vi inte fördela mer resurser till
de mest utsatta barnen i ekonomiskt utsatta områden. Då är det i
stället majoriteten av stadens barn som indirekt får det sämre ställt i
skolor och förskolor. Har vi kommunala skolor så är det lättare att
hålla Karl Marx rättvisa devis; Av var och en efter förmåga – Åt var
och en efter behov.

Vänsterpartiet anser dessutom att regeringen gör
fel när den föreslår tidigare betyg och fler steg i betygskalan.
Regeringen ska återinföra bokstavsbetyget, det känns som om vi är
tillbaka i början av 1900-talet. Vi behöver inte fler betygsteg, vi
behöver fler lärare.
Det är ju inte den vägen de styrande borgerliga
partierna vill gå, de har ju sänkt skatten med cirka 40 miljarder
kronor, de har också deklarerat att de ska ge sig på fastighetsskatten
på 30 miljarder kronor. Därutöver ska skatterna sänkas ytterligare
stegvis under mandatperioden. Elever blir straffade eftersom det blir
vi kommunalpolitiker som sedan får skära ner i verksamheten.

Kunskap är
ingen tung ryggsäck att bära. De flesta av oss vet att på dagens och
framtidens arbetsmarknad ställs högre krav än när Björklund var ung och
för att matcha det behövs kunskap. Att ta bort högskolebehörigheten för
de yrkesförberedande programmen är att göra eleverna en björntjänst och
ett led i regeringens medvetna strategi för att förstärka
klassklyftorna i samhället. Skolan ska vara kompensatorisk så att
skillnader i elevernas bakgrund motverkas och inte har någon betydelse
för utbildningen, därför ska skolarbetet göras på skoltid med stöd och
hjälp av lärare. Inför intyg på att eleverna har nått målen. De
graderade betygen styr undervisningen och skapar negativ stress hos
eleverna.

Skolans främsta uppgift är att göra det möjligt för alla
elever att ta emot, skaffa och söka kunskap och bildning. Praktiska och
teoretiska kunskaper måste utvecklas i samspel. Det är oroande att
utvecklingen tycks gå mot en treämnesskola med svenska, matematik och
engelska på schemat. Lärare med pedagogisk utbildning är en
förutsättning för pedagogisk utveckling.

Vänsterpartiet vill ha en
skola där eleverna får det stöd och den stimulans som behövs för att ta
emot, skaffa och söka kunskap. Kunskap är en demokratisk rättighet och
ingen handelsvara. Vi säger därför nej till marknadsanpassning,
sponsring och privatiseringar. Vi vill ha en gemensamt finansierad och
demokratiskt styrd skola där det är behoven som styr
resurstilldelningen.

Patrik Renfors
Vice ordförande vänsterpartiet Sörmland

Uppdaterades: 25 mar 2007