Vi visste att det skulle komma, men trodde väl knappast att det skulle ske redan på kvällen den 18 september. Gårdagens Agenda blev en pinsam uppvisning i att högeralliansens partiledare saknar en politik för fler jobb – och att de själva vet om det.

Ett av de mest populära greppen på högersidan har varit att leverera egenhändigt producerad statistik om antalet arbetslösa. Valrörelsen igenom har vänsterpartiet påpekat att högerns besatthet av arbetslöshetsstatistiken haft en enkel men oroväckande förklaring: det saknas helt en allianspolitik för fler jobb. I går fick lönesänkarkvartetten frågan om de nu – efter att valrörelsen igenom talat om en arbetslöshet på 20% eller mer – skulle fortsätta att använda de siffrorna, och vilket mål som i så fall skulle gälla. Svaret blev chockerande svamligt. Fredrik Reinfeldt vill inte säga något om mål, utan bara tala om en "god grund för bra tillväxt." Som bekant är tillväxten i Sverige redan mycket hög. Men vad med jobben? Maud Olofsson föredrog också att undvika målsättningar för arbetslösheten. Hon efterlyste istället en "mental känsla".

Så till sist kom det ett besked från Fredrik Reinfeldt, att det behövs "runt 300 000 jobb" för att nå full sysselsättning i Sverige. Samme Fredrik Reinfeldt som talat om ett "utanförskap" på 1,5 miljoner, som "inte går till jobbet en vanlig dag", har dagen efter valet strukit 1,2 miljoner människor från sin nya statistik.

Någon egentlig plan på hur dessa 300 000 jobb ska skapas finns givetvis inte. Efter att ha häcklat Göran Perssons och socialdemokratins klandervärda inställning, att "jobben kommer ändå", står lönesänkarkvartetten och säger att man ska få till en "värdemässig omställning".

Det har talats om en historisk seger för högeralliansen. Det ligger mycket i detta. Högerpartiernas cyniska hyckleri känner få motsvarigheter i modern tid.

Vänsterpartiet har under många år varit ensamt med att påpeka att arbetslösheten är ett av Sveriges allra största samhällsproblem. Vi behöver inte blåsa upp någon statistik för att slå fast att förfärande många människor är arbetslösa, och att det är en situation som plågat Sverige alltsedan det nyliberala systemskiftet och de stora nedskärningarna i början av 90-talet. De borgerliga och socialdemokraterna har varit överens om motsatsen. Ända till valrörelsen. Nu, när högern nått de hett eftertraktade regeringstaburetterna, är man tillbaka i gamla positioner. Det är inte full sysselsättning som är målet – det är skattesänkningarna som är det.

Nu börjar vänsterpartiet en stenhård opposition mot den högerpolitik som väntar. Vårt alternativ är tydligt: det behövs en uppgörelse med grundfelen i svensk ekonomi. Full sysselsättning måste bli högsta prioritet i den ekonomiska politiken – det är orimligt med en "fristående" riksbank som torpederar ökad sysselsättning; det måste till betydligt fler anställda i den offentliga sektorn – minst 200 000 nya riktiga jobb; det behövs en energiomställning som gör något åt klimatproblemen och skapar jobb i en viktig framtidsbransch.

Högerns politik går istället ut på att slå på de arbetslösa, för att sänka löner och arbetsvillkor i Sverige. Vi visste att de saknar konkreta förslag för att få fler i arbete. Igår fick vi veta att de själva också vet det. Nu blir det strid mot lönesänkarkvartetten.

Den striden kommer vänsterpartiet att leda.

Lasse Ohly

Uppdaterades: 02 okt 2006