Manifestation för fred i Libanon
Mötesdeltagare!
Vi har samlats här för att manifistera vår solidaritet med det libanesiska folket och för att visa vår avsky mot kriget som pågår sedan ett par veckor i Libanon. Eller kan vi verkligen kalla det som pågår i Libanon för ett krig? Är det inte riktigare och ärligare att säga att det handlar om massmord, det handlar om att Israel håller på att bomba sönder och samman ett grannland som med möda byggts upp efter ett blodigt inbördeskrig. Det handlar om att hundratals civila redan nu dödats, det handlar om en skoningslös taktik som är svår att förstå. T.ex deklarerar israels premiärminister Ehud Olmert att för varje raket som skjuts mot Haifa ska tio byggnader demoleras i Beirut. Vi har sett bilderna på TV, vi har också sett bilderna från sjukhusen, som är överbelagda med skadade och döende.
I en intervju i en tidning berättar en läkare att den absoluta majoriteten av dödade är barn, barn som befunnits inomhus och blivit träffade av bomber. Jag vet att många av er som har samlats här i dag har vänner och släktingar i Libanon, några av er gissar jag har flytt i all hast från krigets fasor, jag vet att ni känner krigets hemskheter bättre än jag gör men det som pågår i Libanon just nu måste beskrivas med ord och bilder, sanningen skall fram. Enligt uppgifter från Amnesty förvärras för var dag som går den humanitära situationen för civilbefolkningen i Libanon, av Israels bombningar mot kraftverk och annan infrastruktur.
Som vi alla här vet är Israel en av världens mest tekniskt utvecklade militärmakter, ändå bombas sjukhus, även ambulanser har beskjutits när de har försökt rädda skadade personer, ändå säger man från officiellt håll att man av misstag bombat FN observatörernas byggnad så att fyra FN-anställda dödats. Det är inga misstag, det är krigsförbrytelser av mycket allvarlig karaktär!
I torsdags träffades ett antal utrikesministrar i Rom. Våra förhoppningar om att mötet i Rom åtminstone skulle leda till ett stopp för attackerna mot civila och till garantier om humanitära korridorer för hjälpsändningar och hjälparbetare har smulats under de senaste dagarna. I stället gav USA grönt ljus för Israel att fortsätta. Som det ser ut nu är det långt till en fredlig lösning i Libanon.
Jag har undvikit hitintills att ta upp Hizbollahs roll i konflikten och det har jag gjort med flit. Jag vill ändå påpeka att inte Hizbollah ensam kidnappar israeliska soldater utan att Israel på många sätt har kränkt Libanons suveränitet. I Israel finns också libanesiska politiska fångar utöver de 10 000 palestinska fångar som hålls fängslade i Israel utan rättegång. Vi skall heller inte glömma bort att under åren Israel ockuperade Södra Libanon placerades där 400 000 landminor. Trots internationella påtryckningar har inte Libanons regering fått kartor över minornas placeringar. Med detta vill jag säga att situationen är komplecerad och att orsakerna till den uppkomna situtionen kan förklaras på olika sätt. Och då skall vi heller inte glömma USA:s roll i konflikterna i Mellanöstern.
Mötesdeltagare – i dag talar vi om kriget i Libanon, därmed inte sagt att vi inte glömmer de andra konflikterna och folks lidande i Mellanöstern och då tänker jag speciellt på det palestinska folkets lidande. Nu har Israel försatt Libanon i blockad från luft och hav. Det är en krigshandling. Det är inte Libanon som skall utsättas för en blockad, det är Israel som nu måste fördömas och isoleras av världssamfundet. För svensk del innebär det också att all vapenimport mellan Sverige och Israel ska stoppas.
När jag förberedde mig inför detta anförande läste jag ett antal bloggar som tydligt visade att syftet som också sägs ligga bakom anfallen – att genom att bomba civila mål, få libaneserna att ta avstånd från Hizbollah har totalt misslyckats. Tvärtom verkar det som att människorna i dag i högre grad sympatiserar med Hizbollha än före kriget. Jag vill avsluta med ett citat från en bloggare, ett citat som jag tycker är tankevärt.
"Jag skall tala om för er som kritiserar libaneserna för deras otvetydliga val att sluta upp bakom Hizbollah efter alla dessa urskillningslösa attacker på civila och på infrastruktur, jag skall tala om för er att ni borde ägna er tid att se roten till problemet istället. Om ni hade suttit här och hört det fasansfulla ljudet av bomberna som släppts över hjälplösa civila, om ni sett hur de fångats under rasmassorna från deras hus utan att någon hör deras skrik, då hade ni förstått."
Tal hållt av Elina Linna vid en manifestation i Nyköping 2006-07-29