Nu är det möjligt för gymnasieungdomar att studera var som helst i Norden. Det skriver Elina Linna (v), riksdagsledamot från Sörmland i följande artikel.
Flera tusen nordiska ungdomar tar varje år ett gymnasieår utomlands. De betalar en rundlig summa pengar till Rotary eller någon annan organisation och får ett avtal om ett gymnasieår med privat inkvartering i ett utomnordiskt land. Det kostar alltså dyra pengar och det blir ett studieår som inte räknas när de återvänder till det svenska skolsystemet.

Vid Nordiska Rådets session i Oslo för ett par år sedan beslutade man på förslag av vänsterpartierna att stödja ett förslag om nordisk gymnasieutbildning. Tidigare har skolmyndigheterna på många håll satt upp hinder och eleverna har ofta inte fått räkna det studieår de gjort i ett annat nordiskt land. Men nu är gränshindren borttagna: efter två år har de nordiska ministrarna kommit till skott och avvecklat gränshindren genom att revidera det gymnasieavtal som fanns tidigare.

Nu kan man som gymnasieungdom ta ett studieår – eller en hel gymnasieutbildning – var man vill i Norden: någon kanske känner sig lockad av Tromsö eller Reykjavik, finlandssvenska ungdomar kan ta ett år i Sverige och sverigefinska ungdomar få en utbildning på finska i Finland. En del kanske vill söka sig till en skola med specialinriktning eller till en plats där hon eller han har bekanta eller släkningar.

Det är, menar vi, ett bra exempel på fungerande nordiskt samarbete.

Lennart Gustavsson och Elina Linna
Riksdagsledamöter (v) och medlemmar av Nordiska Rådets Vänstersocialistiska Grupp

Uppdaterades: 10 jan 2005